Vi är helt beroende av de globala biologiska systemen

Sverige vill minska utsläppen men samtidigt öka tillväxten och den internationella konkurrenskraften, exportera mer och importera mer, subventionera energikrävande infrastruktur och öka gruvdriften.

Men sambandet mellan ekonomisk tillväxt, ökad internationell handel och utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald och resursförbrukning är mycket starkt.

Så länge vi inte förändrar de grundläggande drivkrafterna i samhället — de personliga, de sociala och framför allt de ekonomiska drivkrafterna kommer vi inte att nå målet.

Dessa drivkrafter är konkurrens, ökad produktion och konsumtion (de är trots allt bara sidor av samma mynt), samt vinst och andra typer av kapitalavkastning i olika former av förklädnad. Dessa driver inte bara miljöförstöringen utan också den ökande globala ojämlikheten.

Den globala uppvärmningen är mer än ett tekniskt problem som kan lösas, utan snarast ett budskap om att vi trots all vår teknik och modernitet är helt beroende av de globala biologiska systemen. Möjligen är människan skapelsens krona och naturens betvingare. Historien har dock tydligt visat att ingen civilisation har överlevt om den inte vårdar den natur som är en förutsättning för existensen.

Det mänskliga samhället behöver anpassa sig till den materiella och biologiska grunden för sin existens. Istället för att vara en organism som parasiterar på resten av naturen måste vi ta rollen av en ansvarsfull planetskötare som ser till att andra livsformer får plats och kan utvecklas.

-Gunnar Rundgren, utdrag ur tal vid klimatmöte i Tierp, publicerad på bloggen tradgardenjorden