Ju längre corona-pandemin pågår ju flera som gör tokiga, oftast helt värdelösa och till och med vilseledande, jämförelser av dödsfallsstatistiken i olika länder. Somliga som gör dessa jämförelser är ledande personer inom sina kompetensområden, som t.ex. statsvetare eller utbildningsexperter, men som tyvärr visar stora kunskapsluckor vad gäller statistik och demografi…
För att överhuvudtaget meningsfullt kunna jämföra dödsfallsstatistiken krävs först svar på flera väsentliga frågor:
Hur klassificeras dödsfallen?
Majoriteten av de avlidna, i varje fall i Sverige, har haft underliggande sjukdomar. När blir ett dödsfall rapporterat som covid-19 om den avlidna haft en svår hjärtsjukdom? En allvarlig diabetes? En avancerad ALS? Tung rökare? Måttlig rökare? Har man samma kriterier i de länder som jämförs?Vilka dödsfall rapporteras?
Alla, var helst de inträffar? Endast inom sjukvården? Endast från sjukhusen?Hur ser respektive lands demografi ut?
Behöver man kanske korrigera för väsentliga skillnader i respektive befolknings sammansättning? Exempelvis har nästan 90% av alla dödsfall i Sverige skett bland människor 70 år och äldre. 13% av Sveriges befolkning är 70 år eller äldre, men endast 4% av Mexikos befolkning. Allt annat lika kommer självklart Sverige att få många många fler dödsfall per capita i covid-19 än Mexiko, varför en åldersrelaterad jämförelse måste göras. Det gäller även förekomsten av underliggande sjukdomar och andra viktiga variabler…Hur pålitligt är det andra landets statistik?
Förfärligt, men sant, att vissa länder med auktoritära ledare vill frisera siffrorna…Det lär dröja ett bra tag innan riktigt meningsfulla och pålitliga jämförelser kan göras på ett vetenskapligt sätt mellan olika länder. Men de kommer!
—Ellis Wohlner, aktuarie och f d försäkringsdirektör, debattartikel i Dagens Arena.