Staten måste ta större ansvar för sjukvården efter pandemin

Redan innan pandemin slog till i början av 2020 väntade över 100 000 svenskar på operation. I dag är den siffran betydligt högre. Och många av dem som står i kön till operation eller behandling har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar.? Nu krävs det en ökad statlig styrning för att snabbt och effektivt korta dessa köer.

För att hantera pandemin och rädda liv har hälso- och sjukvården under de senaste ett och ett halvt åren tvingats till omfattande omprioriteringar. Planerade operationer har ställts in, uppföljningar har skjutits fram och nybesöken blivit färre.

Arbetsmiljön på både sjukhus och i primärvård har försämrats drastiskt.? Men det är nu, när den allt högre vaccinationsgraden på allvar minskar trycket på vården, som regionerna måste ta tag i den uppskjutna vården och beta av vårdskulden…

Vi behöver ha en samordning av resurser och vårdköer. I Danmark har staten tagit ett tydligare ansvar och bantat antalet regioner. Där har man lyckats beta av vårdköerna i betydligt högre takt.?Trots pandemin har patienter fått vård inom vårdgarantin, som dessutom är 60 dagar kortare än i Sverige.

För att hantera all den uppskjutna vården behövs mer statlig styrning och tydligare fokus på vårdpersonalens arbetssituation. Sverige kan inte fortsätta agera som 21 länder, det vill säga 21 regioner, som gör olika.

Det splittrade ansvaret på 21 regioner är ett hinder för att ta itu med många av de problem som vården lider av. Vårdskulden, återhämtningsskulden och fortbildningsskulden kan bara lösas effektivt med ett ökad statligt ansvar för hälso- och sjukvården.

Nu är det upp till politikerna att visa att de menar allvar med en jämlik vård som inte är beroende av vilket postnummer man som patient råkar ha. Staten måste gå in där regionerna inte mäktar med! Det är bråttom.

Sofia Rydgren Stale, Ordförande för Sveriges läkarförbund, insändare i Dagens Nyheter.

You May Also Like