Göran Lambertz lyckades i veckan med konststycket att erkänna två brott när han skulle rentvå sig från ett, efter den nedlagda förundersökningen. Det ena är sexuellt ofredande då han i den famösa livesändningen berättade att han, mot hennes uttryckliga vilja, kladdat på den yngre kvinna som kom att anmäla honom för våldtäkt. Vidare har han uppenbarligen också erkänt brottet falsk tillvitelse eftersom han, som han skrev i ett sms till TV 4, som en “symbolhandling” motanmälde kvinnan i fråga för våldtäkt…
Samtidigt befann sig kvinnan på väg till ett skyddat boende på grund av hot och hatstormen mot henne och Lambertz föreställning lär inte ha gjort det bättre. Berätta för mig igen hur mycket kvinnor har att vinna på att falskanmäla övergrepp. Det hela har varit en otroligt ovärdig cirkus, där medier låtit Lambertz regissera allt. Från sin egen namngivning, till den uppsluppna presskonferensen i den egna trädgården som direktsändes av SVT och Expressen.
Oaktat vad som har hänt mellan Lambertz och kvinnan, så har denna vecka sänt signaler. Signalerna säger: Du som kvinna är ansvarig för vad onyktra män gör. I vilket sammanhang är det Lambertz flinande kan kalla en kvinna för lögnerska och bedragerska? Vad gör att han känner sig så trygg med att göra det? Polisanmäler du riskerar du att själv bli anmäld för falsk tillvitelse om du inte får en fällande dom, vilket försvinnande få fall leder till.
Polisanmäler du dessutom en man med makt riskerar du dessutom att bli fullständigt nedgjord. För män med makt behandlas fortfarande som män med makt. Lambertz är van att ha en direktkanal genom medierna och medierna är vana att ge honom det.
Det här händer i en tid när jämställdhetsarbetet har stannat av och i vissa fall börjat gå bakåt. En färsk rapport från Sveriges kvinnolobby visar att utvecklingen mot jämställdhet har stagnerat och på vissa områden, såsom arbetarkvinnors medellivslängd och utsattheten för sexuellt våld och övergrepp ökar…
Män med makt har särbehandlats för länge. Det räcker nu.
—Annie Hellquist, ledare i Arbetaren.