Låt varorna cirkulera i stället för att köpa nytt

Den 26 oktober är det en månad till köpfesten Black Friday – startskottet för julhandeln och årets livligaste e-handel. I år har orosmoln, som handlar om bristen på varor, hopat sig.

Pandemins verkningar och stopp i frakttrafiken har skapat rubbningar i de globala transportkedjorna, vilket kan leda till att leksaker, kläder, möbler, elektronik och livsmedel kanske inte levereras som planerat. Stora bolag som H&M och Ikea vittnar om logistikkaos. Det varnas för tomma hyllor och svenskarna uppmanas att handla sina julklappar redan nu.

Lider vi egentligen av brist på varor? Sedan millennieskiftet och fram till 2019 har konsumtionen av textil ökat med 30 procent per person. I snitt har vi köpt 13 kilo textilier per år och person. Samtidigt slänger varje person ungefär 7,6 kilo textil rakt ned i hushållsavfallet varje år. Det bör finnas grejer i byrålådorna och garderoberna om vi letar.

Borde inte detta vara ett gyllene tillfälle att göra något annorlunda och försöka reparera trasiga system som innebär att vi producerar massor med varor som i många fall inte ens når konsumenterna, eller när de gör det, används under en mycket kort tid. Det är inte rimligt. Ett nytt synsätt och agerande behövs…

Enligt en undersökning som genomfördes i somras av Kantar på uppdrag av Matsmart tänker sju av tio svenskar på klimatet när de handlar. Samma undersökning visar att svenskarna gärna handlar ekologiskt och lokalt producerade varor. De flesta uppger dock att det till syvende och sist är priset som avgör köpbeslutet…

Kunskapen om cirkuläritet (cirkulation av produkter) som det verkligt hållbara alternativet behöver öka. Cirkulär handel är ett kraftfullt verktyg för att drastiskt minska klimatpåverkan eftersom den största miljöpåverkan sker under själva tillverkningen.

Det bästa för klimatet är oftast inte att köpa en ny miljövänlig vara utan att ta tillvara det som redan finns. Enligt beräkningar som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Matsmart minskar klimatavtrycket med 90 procent vid återvinning av livsmedel jämför med om det kastas.

Henning Gillberg, insändare i Dagens Nyheter.