Nu när vi trots allt är på väg att bli ett Natoland uppstår viktiga frågor som behöver adresseras.
Samtidigt som regeringens företrädare understryker att alla behöver vara beredda på att försvara Sverige träffar finansminister Elisabeth Svantesson Dagens Nyheter och fastslår att hon ska fortsätta sänka skatterna. Budskapen från regeringen är motsägelsefulla. Natomedlemskapet kräver trots allt mer än golvet på 2 procent av BNP till försvaret: vi behöver rusta upp infrastruktur och välfärd. När Sverige ska försvaras räcker det inte med fler soldater och sjömän, utan även transportmöjligheterna och sjukvården behöver stå starka.
Trots alarmismen verkar regeringen inte vilja bemöta de viktiga finansieringsbehoven som ett Natomedlemskap medför. Det finanspolitiska ramverket behöver ses över, och vi behöver lånefinansiera stora investeringar. Men utöver det behöver vi även expandera statskassan på andra sätt. Det är svårt att göra det på annat sätt än att be alla bidra efter förmåga. Precis som statsministern säger är medborgarskapet mer än en resehandling. Vi är säkra på att Sveriges rikaste är villiga att bidra lite mer i syfte att göra Sverige till ett bättre Natoland.
Näringslivets intresseorganisationer – alltså Moderaterna, Sverigedemokraterna och de mindre partierna på högerflanken – vill gärna försvara stora förmögenheter med att det ska löna sig att arbeta och att de rikaste personerna i Sverige är rika just för att de arbetat hårt. Samtidigt uppges en stor andel av förmögenheten i Sverige komma från arv och gåvor.
Skatt på arv är vanligt i OECD-länderna. Sverige är snarare ett undantag i sammanhanget. Den sammanlagda årliga överföringen av arv och gåvor var år 2016 cirka 370 miljarder kronor.
För år 2024 får det militära försvaret två procent av BNP i enlighet med Natos krav, vilket motsvarar 119 miljarder kronor. Alltså bara en tredjedel av den årliga överföringen av arv och gåvor. Under 2025 kommer försvarsanslagen öka med 32 miljarder för att nå upp till Natos krav, vilket är mindre än en tiondel av de totala arven.
En progressiv arvsskatt för större arv och gåvor skulle kunna göra mycket för järnväg, sjukvård och andra viktiga insatser för den civila samt militära beredskapen. För att hedra de rikas försvarsvilja kan vi till och med döpa den för Natoskatten…
I efterkrigstidens USA infördes skattepolitiska åtgärder, såsom en skatt på 77 procent för höga inkomster. Det är nog dags att be Stefan Persson, Jacob Wallenberg och Finn Rausing att öppna portmonnän. För Natos skull.
-Elfva Barrio, förbundsordförande S-studenter, debattartikel i Göteborgs-Posten