Vilka signalement har ojämlikhet? Hur doftar förmögenhet? Vilken färg har fattigdomen på håret? Vi ser siffror och artiklar ibland, men det verkar inte som om det går in. Klassklyftor är aldrig osynliga, men det finns de som har ett intresse av att de görs sådana.
En av de tydligaste resultaten av ojämlikhet är skillnaderna i hälsa. Ibland kan man tro att detta skulle handla mest om saker som att folk äter dålig mat och rör sig för lite, men det är långt ifrån hela sanningen. Arbetsförhållanden, inkomst och utbildning påverkar. Tunga lyft i arbetet, stressen över om ekonomin ska gå ihop, självsäkerheten i att söka vård när man ska. Bemötandet när man väl söker vård.
Klassklyftorna är kroppsliga. Ohälsan gör ju ont i människor.
Jag tänker på haltande kroppsarbetare som långt före pensionsålder bytt ut skelettdelar i både höfter och knän. Tänker på hyllor fyllda av handkrämer, ändå otillräckliga att laga sprickorna i huden. Tänker på värktabletter som obligatorisk del av frukosten. Pulsen som stiger på vägen hem från jobbet och man vet att räkningarna ligger i brevlådan…
Klassklyftorna i hälsa är på riktigt. Det yttersta mörker som de skapar är de år av liv som tas ifrån människor helt i onödan. Enligt LO-rapporten om ojämlik hälsa lever de kvinnor som tjänar allra mest sju år längre än de som tjänar minst. Mellan männen skiljer det nio år. Nästan ett decennium av liv. Och hur är livet dessförinnan? Hukade ryggar, knarriga leder, dövande berusning, huvudvärken…
Särskilt viktigt för att bryta denna orättfärdighet i ett av världens rikaste samhällen är att se till att de med allra lägst inkomst får det bättre. Det finns inga enkla eller snabba saker att göra här…
Men samtidigt har vi högerpartier som dominerar rikspolitiken. De tävlar med varandra hur de ska trycka ner de allra fattigaste så långt det går. De stoltserar med skattepolitik som gynnar de rikaste. Under tiden dör folk i förtid helt i onödan. Vi har inte råd med klassklyftorna.
-Sofie Eriksson, ledare i Västerbottens Folkblad