I morgonens Ekot intervjuades Anna Rosander, verksamhetschef inom vård och omsorg i Lessebo kommun, där sjukfrånvaron var 20 procent i förra veckan. Hon säger i morgonsändningen att det inte är Covid som är det primära problemet, utan säsongssjukdomarna hos personalen.
Men med hög frånvaro i skolan kan man konstatera att detsamma gäller även på arbetsplatserna. Sjuka barn innebär vabbande föräldrar. Sjuka barn innebär också sjuka föräldrar, virus tar ingen hänsyn till att jobb ska skötas.
Ersättningen för karensavdraget upphörde i april i år. Nu, när de ekonomiska förutsättningarna för många blir allt tuffare, sätts också frågan om karensen i en ny dager.
Om frågan om karensens vara eller icke-vara tidigare kunde sättas i relation till spridningen av covid, där en ökad kostnad för karensersättningen var låg i relation till risken för ökad smittspridning, bör samma värdering göras i dag.
Men nu skulle det vara med rent socioekonomiska argument. Om Covid för två år sedan ansågs vara en samhällsfara och behövde begränsas, är det trots allt rimligt att också göra den jämförelsen, men för svenskarnas privatekonomi.
De som drabbas hårdast av karensavdraget är av förklarliga skäl de som redan innan har det tufft ekonomiskt, och som sällan kan jobba lite efter förmåga på hemmaplan. Karensavdraget har aldrig slutat vara en klassfråga. Den bara förstärks nu, och drabbar en redan utsatt grupp ännu hårdare än innan.
Om regeringen på allvar vill begränsa inflationens verkningar utan att trigga den ytterligare är en, åtminstone tillfällig, backning på karensen en åtgärd att ta till. Och det bästa är att den gynnar uteslutande de som är i störts behov av den.
Ingen bankdirektör har någonsin brytt sig om ett karensavdrag hit eller dit, men jag kan garantera att alla, säg vårdbiträden, är ytterst medvetna om den raden i lönebeskedet.
-Linda Westerlind, ledare i Folkbladet i Västerbotten
Läs mer https://www.folkbladet.nu/2022-12-19/basta-julklappen-till-svenska-folket-ar-borttagen-karens