Ursprunget av ordet “kapital” är det latinska caput vilket betyder “huvud”, d.v.s. hur många kor någon hade. Det är svårt att veta om detta ursprung för ordet kapital också ligger bakom uppfattningen att det är normalt och naturligt att kapital skall föröka sig, förränta sig. Inte bara som kor utan som gräshoppor.
Att man ackumulerar kapital, det är både själva definitionen av kapitalism och ett villkor för att den skall fungera. Det moderna Kapitalet kan dock växa på mycket annat än gräs. I stort sett alla delar av biosfären och jordskorpan kan omvandlas till varor eller resurser i kapitalets metabolism.
Kapitalet tar de lågt hängande frukterna först, kolonisering av främmande länder, handel för att utnyttja skillnader i produktionskostnader och frigörandet av enorma energiresurser för att öka arbetets produktivitet. När det stöter på begränsningar av ett eller annat slag får det rikta sig mot något annat.
Stegvis blir allt större delar av det mänskliga samhället och människan självt marknader som formas efter kapitalismens logik. Allt som går att omvandla till kommersiell verksamhet blir varor eller tjänster. På senare tid har även kunskap, våra organ och sjukdomar, ja till och med våra triviala vanor lyckats bli föremål för kapitalistisk exploatering.
Förr eller senare tar det givetvis stopp. Om det gör det för att vårt avfall kväver oss, resurserna tryter, jordens ekosystem kraschar eller för att avkastningen sjunker så lågt på investeringar att kapitalismen stryper sig själv vet jag inte, inte heller om det kommer att ske nästa år eller nästa århundrade.
Det viktiga är att inse att kapitalismen som system, och dess tvilling ekonomisk tillväxt, i längden är oförenligt med honnörsbegrepp som hållbarhet, ja till och med den personliga frihet som kapitalismen idealiserar.
Med den insikten kan man börja ha ett intelligent samtal om hur samhället borde se ut.
—Gunnar Rundgren, krönika på egna bloggen Trädgårdem Jorden.