Hat styr Liberalernas skolpolitik

Skolan har varit ett av Liberalernas/Folkpartiets favoritområden, alltsedan Jan Björklund förklarade att elever måste ta av sig kepsen och “sluta spela Allan”. Men vad är det för skolpolitik som Nyamko Sabuni lämnar över? Liberalerna finns ju kvar som parti även om Sabuni avgår. Och eftersom Sabunis handplockade livgarde sitter kvar i ledningen är någon förändring av skolpolitiken knappast trolig.

Så sent som i höstas befästes i stället partiets skolpolitik. Att fortsätta ge privata skolkoncerner fri dragningsrätt av våra skattepengar klubbades med kraft. Liberalerna vill också ha kvar det orättvisa kösystemet till skolan, där den direkta effekten, den som Liberalerna eftersträvar, är att barn från arbetarhem sorteras ut från köerna till de skolor där höginkomsttagare vill låta sina barn gå.

Och tron på hårdare tag, tron på att vi får fler doktorander om elever bara slutar spela Allan, sitter djupt rotad hos Liberalerna. Som första punkt på partiets hemsida om skolpolitiken finns punkten “Ordning och reda i skolan”.

Liberalerna vill att alla skolor ska införa sanktionssystem, och nämner konkret “konsekvenstrappan” som en bra modell. Konsekvenstrappan innebär att elever får värre straff för varje förseelse, med avstängning som slutstraff. Men effekten av Konsekvenstrappan är oerhört ifrågasatt.

På Pedagogik Uppsala hänvisar psykolog Stefan Boström till en amerikansk metastudie som inkluderar 34 studier på Konsekvenstrappans konsekvenser för eleverna. Resultatet visar att en avstängning leder till klart försämrade resultat för den som drabbas. Detta oavsett orsak till avstängning, bagatell eller grov förseelse, effekten för den enskilde som drabbas blir lika kraftig.

Metastudien visar dessutom att det inte ger någon som helst effekt för de övriga i klassen, varken positiv eller negativ. Konsekvenstrappan är ett straff, inte en skolpedagogisk reform som skapar bättre kunskap, tryggare elever och bättre svensk skola.

För några år sedan gjorde Skolverket en kartläggning av ordningsregler och disciplinära åtgärder i skolan genom att fråga Sveriges rektorer. Skolverkets rättschef Sara Andersson sammanfattade kartläggningen med orden: “Det viktigaste för skolorna är att arbeta med tillitsfulla relationer, lärarens ledarskap i klassrummet och elevernas delaktighet och inflytande. Då behövs sällan disciplinära åtgärder.”

Med tillit och samarbete behövs alltså inga disciplinära åtgärder. Det är den samlade bedömningen av Sveriges rektorer. Men i Liberalernas värld ska varenda elev omedelbart ta av sig kepsen och varenda slyngel genast sluta spela Allan.

Martin Klepke, ledare i Arbetet.