Vuxenutbildningen är ett av de viktigaste verktygen arbetsmarknaden har för omställning och matchning till nya jobb, liksom SFI är grundläggande för nyanlända att lära sig svenska. Ändå spricker dagens system i sömmarna. Skolvärlden rapporterar om fusk och glädjebetyg, sedan länge bekanta begrepp i debatten om grund- och gymnasieskolan.
Klasserna förnyas ofta var femte vecka, nya elever slussas in i snabbt tempo och lärarna i Skolvärldens reportage larmar om en nära nog ohållbar situation, inte minst när undervisningen sker digitalt. Det är svårt att hålla ihop klasser. Svårt att stötta alla elever. Svårt att skapa miljöer där människor kan lära sig i grupp.
50 procent av Komvux- och SFI-utbildningarna ligger på entreprenad hos privata företag, vilket faktiskt är svårt att motivera. Kommunerna som upphandlat har själva dålig koll på vad som faktiskt sker på utbildningarna…
Ett företag som tjänar pengar på dessa elever har ett starkt intresse i att få tillgång till så många elever som möjligt eller godkänna de man har snabbare än de faktiskt har grundkompetens. I just Komvux fall betyder det i praktiken ett intresse av fler gymnasieavhoppare eller fler konkurser då arbetare måste skolas om. I SFI:s fall betyder det färre personer som lär sig svenska på riktigt.
Regeringen gör nu sitt bästa för att slå knut på sig själv för att råda bot på systemfelen som fått råda inom specifikt SFI länge…
Medan välfärdens kärna tillåtits bli vinstmaskin för privata intressen försöker det offentliga lappa, laga och skademinera med svulstiga regelverk. Ofta landar det på lärarkåren i form av ökad administration och pappersarbete. Det torde bli både billigare och enklare att bara rycka upp roten till problemet. Företagen kan få sälja pennor, men inte arrangera utbildningarna.
—Lotta Ilona Häyrynen, ledare i Arbetet.