Under de senaste två åren har svångremmen dragits åt rejält. Tio års reallöneökningar har försvunnit och allt fler barnfamiljer kämpar för att ha råd med det mest väsentliga. Men under samma tidsperiod har champagnen flödat hos storbankerna.
Under förra året gjorde Sveriges fyra största banker en kombinerad vinst på över 141 miljarder kronor. 2023 kommer att bli ännu bättre. Bara under årets tre första kvartal har vinsten för storbankerna passerat 145 miljarder kronor, enligt bankernas egna rapporter.
Det är inte något dåligt i sig med att framgångsrika företag drar in mycket pengar i vinst, om de levererar bra produkter. Men den 66-procentiga vinstökningen som storbankerna fått se jämfört med förra året är inte resultatet av hårt arbete eller nya, smarta lösningar, utan av räntehöjningar.
Dessutom har staten och Riksbanken under en längre tid fört en ekonomisk politik som kraftigt uppmuntrar – i vissa fall så gott som tvingar – medborgarna att skuldsätta sig för att kunna få tag på en bra bostad…
Runt om i hela Europa tar regeringar från höger till vänster krafttag mot bankernas orättvisa övervinster. Ska svenska politiker börja ta ansvar för detta, eller vara medlöpare i vår tids största bankrån? Det är, kort sagt, hög tid för handling. I rapporten ”Det stora bankrånet” presenterar Tankesmedjan tiden fyra förslag för att göra förhållandet mellan bankerna och bolånekunderna mer rättvist.
Beskatta övervinsterna. En stor anledning till miljardregnet över bankerna är Riksbankens inflationsdämpande höjning av styrräntan. Men det finns ingen naturlag som säger att kampen mot inflationen måste ge rekordvinster till storbankerna, i en tid när stora delar av välfärden står inför omfattande besparingar…
Slopa SBAB:s vinstmål. Den statliga banken SBAB bör genast slopa sitt vinstmål, så länge levnadsomkostnadskrisen pågår. Detta skulle innebära 12 000 kronor i årlig kostnadslättnad för en genomsnittlig bolånekund. De fyra storbankerna skulle också pressas att göra samma sak.
Nya regler för bättre konkurrens. Den nuvarande ränteskillnadsersättningen innebär att bolånekunden måste ersätta banken för kostnader den inte har…
Storbanksskatt. Vidare vill vi införa en särskild skatt för de största bankerna, något som redan är verklighet på Island. Skatten skulle gälla för kreditinstitut vars årskostnader för löner och ersättningar överstiger 8 miljarder kronor. Detta skulle ge välbehövliga intäkter till det allmänna och stärka konkurrensen.
Runt om i hela Europa tar regeringar från höger till vänster krafttag mot bankernas orättvisa övervinster. Ska svenska politiker börja ta ansvar för detta, eller vara medlöpare i vår tids största bankrån.
-Tobias Sundin och Martin Rynoson Tankesmedjan Tiden, debattartikel i Expressen
Läs mer https://www.expressen.se/debatt/ett-bankran-pagar-dar-du-blir-ranad/