Händelsen där en nicaraguansk kvinna som vistas illegalt i Sverige greps i samband med städning av statsminister Magdalena Anderssons privatbostad tog RUT-tjänster tillbaka till centrum av den politiska debatten. Det är ett ypperligt tillfälle att göra något åt systemets stora brister. Argumenten för dagens modell för skattesubventionerade hushållstjänster kan vi redan…
Det stämmer inte att RUT-avdraget omvandlar svarta jobb till vita, något som var ett av reformens syften och också har upprepats av Finansdepartementet… Det stämmer inte att RUT är en integrationsmotor som skapar arbete för utsatta grupper. Riksrevisionen pekar, precis som Johanna Rickne visat i sin forskning, på att sysselsättningen i RUT-företag till stor del utgörs av EU-invandrare. Uppåt 30 procent (!) av nya rutarbetare var inte folkbokförda i Sverige året innan och majoriteten av dessa kom från EU. Vi skattesubventionerar alltså arbetskraftsinvandring…
Det är faktiskt helt orimligt att skattesubventionen utgår till företag som använder underleverantörer i stället för anställd arbetskraft. Möjligheten att ta in underleverantörer öppnar här möjligheter till fusk och oegentligheter som snabbt skulle försvinna om subventionen i stället grundade sig på inbetalade löneskatter för anställd personal. Dagens kryphål gör det närmast omöjligt för både myndigheter och kunder att veta om en verksamhet är seriös eller inte. Politiken har skapat kryphålen, men fokus i diskussionen nu ligger på köparens ansvar.
Och visst, för alla som vet vikten av arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter är det självklart att leta upp en leverantör med kollektivavtal. Då räcker det inte med att fråga företagaren, utan man måste kolla med facket eller en arbetsgivarorganisation. (Ett påbud om detta borde för övrigt skyndsamt utgå till förtroendevalda socialdemokrater på alla nivåer.)
Att så många av dagens RUT-förespråkare nu lägger ansvaret på RUT-köparen är dock ett underbetyg åt dem själva. Varför ska vi ha ett system där bristerna är så stora att det landar på konsumenterna att ta reda på om ett företag får skattepengar på felaktiga grunder?
—Johan Enfeldt, ledare i Dagens Arena.