Den aktiva arbetsmarknadspolitikens undergång

Den svenska arbetsmarknadspolitiken har befunnit sig i strykklass länge. Det gäller speciellt det vi brukar kalla aktiv arbetsmarknadspolitik, inte minst utbildning.

En liten rapport från LO visar att Sverige gått från att vara ett av de länder som satsar mest på aktiv arbetsmarknadsutbildning till att i stället ligga efter jämförbara länder. Samtidigt har vi gått från att vara ett land med relativt låg arbetslöshet till siffror som ligger över många andra länders. Samtidigt vet vi att bristen på kompetent arbetskraft är en av de viktigaste flaskhalsarna för tillväxten. Det går att ana ett samband.

Under regeringen Reinfeldts första år sjönk statens satsningar på arbetsmarknadsutbildning som en sten. På den tiden handlade det ju i stället om att antingen coacha arbetslösa eller förpassa dem till slutförvar i fas 3.

Skiftet inleddes dock betydligt tidigare, redan i slutet av 1990-talet. Den svenska arbetsmarknadspolitiken gav helt enkelt upp förhoppningen om utbildning som en nyckelfaktor för omställning redan på socialdemokraternas tid.

Privata arbetsförmedlare lär inte bryta den utvecklingen. I synnerhet inte om de får betalt för att leverera snabba resultat i form av anställningar.

-Ingvar Persson, ledare i Aftonbladet

Liknande artiklar