Välutbildade afrosvenskar diskrimineras på arbetsmarknaden

Från det att vi föds, vidare till skolan och sedan ut i arbetslivet påverkar strukturerna oss. En rapport från Länsstyrelsen visar att afrosvenskar har lägre lön jämfört med övriga befolkningen med samma utbildning. Till skillnad från andra grupper där arbetslösheten minskar i takt med utbildningsnivå, resulterar en högre utbildning för afrosvenskar istället i högre arbetslöshet.

Bilden bekräftas i en studie utgiven av The Sociological Science 2019, där Sverige som ett av nio undersökta länder i Europa och Nordamerika har den näst högsta graden av diskriminering på arbetsmarknaden kopplad till hudfärg.

Få ser sig själva som rasister, men om vi erkänner att grupper av människor förtrycks och hålls tillbaka, betyder det också att det finns grupper som förtrycker. Medvetet eller ej. Därför är den strukturella rasismen så lömsk. För den som inte drabbas är det till synes små “oskyldiga” handlingar där förklaringen alltid är något som inte har med rasism att göra. Men för den som drabbas blir de sammantagna och upprepade handlingarna ett system som är själva definitionen av rasism…

Men för att vi ska kunna motverka den strukturella rasismen i samhället behövs också vita allierade. Det arbetet börjar med att vi måste se oss själva i spegeln och inse vår del i upprätthållandet av dessa strukturer, för att sedan kunna vidta konkreta åtgärder – stora som små.

-Lovisa Fhager Havdelin, debattartikel i Göteborgs-Posten