Mycket kan sägas om den svenska järnvägen, men inte med bästa vilja att den är formtoppad. Behoven skriker högt. Efter decennier av vanvård vore nog en rimlig prioritering att få ordning på det befintliga järnvägsnätet, före satsningar på nya spektakulära järnvägsbyggen.
Fast inte om man frågar många av våra folkvalda, som mest av allt fixerat sig vid att bygga en maffig fartsvindlande höghastighetsbana mellan storstäderna…
Men seriöst? Höghastighetslänken Stockholm-Göteborg-Malmö beräknas kosta uppemot 320 miljarder. Med kunskap om vartåt det brukar barka i dessa sammanhang, lär väl slutnotan landa på åtminstone det dubbla…
Höghastighetsbanan är dessutom svar på fel fråga. Förespråkarna hyllar den som ett klimatsmart alternativ till flyget…
Jämförelsevis med flyget blir förstås (höghastighetståg) det mest klimatsmarta, däremot förlorar höghastighetstågen stort ställda mot vanliga tåg. Att framföra tåg i 300 km/h snarare än 150 – 200 slukar som tumregel ungefär dubbelt så mycket energi, vilket rimmar något illa med behovet av mer resurseffektiva transporter.
Till saken hör även att själva byggandet av höghastighetsbana antagligen skulle bli den mest klimatbelastande infrastruktursatsningen i Sverige någonsin.
-Björn Forsberg, i boken Fartrusiga, sid 480-481