Bidrag som högern inte vill pata om

Fattiga får bidrag medan folk med pengar får avdrag på skatten, riktade stöd eller projektpengar. Allra senast gick högern bananas över flerbarnsbidraget och sossarna öppnade upp för att fasa ut det. Sverigedemokraterna, Hanif Bali och fler i högern tror att flerbarnstillägget är anledningen till att utrikesfödda kvinnor stannar hemma med barn. Det är ett absurt påstående att folk skaffar barn för att få någon extra tusenlapp i månaden.

Låt mig i stället presentera listan på bidrag, förlåt avdrag, som vi egentligen borde diskutera.

  1. Ta mer dyra lån-bidraget Ränteavdraget som görs på deklarationen är i princip ett bostadsbidrag för bostadsägare som gör att villa/bostadsrättsägare får större avdrag ju mer lån de tar. Desto mer pengar du betalt till banken i ränta, desto mer avdrag bjuder staten på. Redan 2015 kallade högerideologen Johan Norberg ränteavdraget för “socialism för rika”. I samma krönika i Metro (15/4 2015) påpekade han att SCB visat att 85 procent av avdraget gick till just välbärgade hushåll.
  2. Anlita inte olaglig arbetskraft-bidraget Jag pratar såklart om RUT- och ROT-avdraget. Där gav den borgerliga regeringen efter för fuskare som anlitade städare och byggare utan att betala sociala avgifter med mera. Beväpnade med argumentet: om vi inte gör de här tjänsterna billigare kommer folk anlita olaglig arbetskraft gav man bidrag som bland annat går till spanska städare som städar svenskägda semesterlägenheter i Madrid.
  3. Flytta till dyrare hus-bidrag Tekniskt handlar det om att man får skjuta upp (få uppskov) på att betala vinstskatt i all evighet om man säljer sin bostad och köper en dyrare. Vilka andra skatter får du välja när du ska betala? I mina öron låter det som att folk slipper betala skatt på vinster för att hålla priserna uppe på bostadsmarknaden.
  4. Köpa aktier-bidrag Riksrevisionen tror att investersparkontona (ISK) kostat Sverige 42 miljarder kronor under de fem första åren som “bidraget” infördes. ISK är en sparandeform för aktier och fonder som infördes 2012 under regeringen Reinfeldt. Här en förenklad uträkning över hur det funkar: placerade du 100 000 på Stockholmsbörsen i början av 2021 tjänade du 35 000 det året och betalade ungefärligen 436 kronor i skatt enligt Skatteverkets kalkylator.

Martina Engman, signerat i Arbetaren.