Den som söker på nätet efter gruvolyckor i Kongo-Kinshasa översköljs av katastrofrapporter. I september miste omkring 50 människor livet när översvämningar fick en informell guldgruva i Kamitunga, i landets östra delar, att kollapsa. En månad senare begravdes två minderåriga levande i en gruva i Kolwezi i den sydliga provinsen Lualaba. Sommaren 2019 miste drygt 40 småskaliga gruvarbetare livet när ett ras inträffade i ett dagbrott på multinationella Glencores koncession i Lualaba.
Dödliga olyckor är inget undantag i Kongo-Kinshasas gruvnäring. De är ett återkommande fenomen och ett ständigt hot för de miljoner som sliter – och bokstavligen slavar – inom sektorn.
I provinsen Katanga, där världens största koppar- och koboltfyndigheter är belägna, lever åtta av tio i extrem fattigdom. Tusentals människor gräver i jorden med sina bara händer för att försöka överleva. Andra tillbringar större delen av sina dagar under mark. Hettan är kvävande, det saknas syre i gruvschakten. Men gruvarbetarna säger att det de oroar sig mest för inte är olyckor utan det konstanta hotet att förlora sitt levebröd..
Nästan 60 procent av världens produktion av kobolt sker Kongo-Kinshasa. En tredjedel av produktionen kommer från småskaliga gruvor där arbetarna gräver för hand. I Kolwezi finns inte en enda plätt där man inte söker efter den metall som behövs för att framställa litiumjonbatterier. Efterfrågan har exploderat på grund av elbilsboomen men litiumjonbatterier används också i mobiltelefoner, datorer och annan elektronik. Olyckor är vanliga i de upp till 60 meter djupa gruvorna, orsakade av jordskred eller förgiftning. För invånarna här är den kobolt de kan utvinna deras enda inkomstkälla.
I Södra Kivu, i den lilla byn Nyamurhale, arbetar ett stort antal barn i gruvorna för att kunna betala skolavgifter och bidra till familjeförsörjningen. Oftast rör det sig om pojkar, mellan åtta och 16 år gamla, som arbetar i de upp till 300 meter djupa gruvorna…
Barnen tjänar motsvarande två euro per dag. Den afrikanska utvecklingsbanken ADB har anslagit mångmiljonbelopp till Kongo-Kinshasa för att hjälpa barnarbetarna, men myndigheterna har hittills inte lyckats genomdriva lagar som skyddar barnen.
Program för att tömma gruvorna på de tusentals barn som arbetar där har gång på gång skjutits upp, trots att den nuvarande situationen går stick i stäv mot internationella konventioner och nationell lagstiftning.
—Joseph R Kafuka, artikel i Arbetet.