Att riva statyer är en form av anarkism

Jag är absolut ingen vän av statyrivningar, men om de kan leda till att medvetenheten om kolonialismen och västs utsugning av tredje världen höjs, så kanske man får ta det onda med det goda.

I Bristol i Storbritannien revs nyligen en staty av slavhandlaren och stadens stolthet Edward Colston. Han beskrevs som en stor filantrop. Skolor uppkallades efter honom. Statyn av honom hedrades med kransnedläggningar. Så sent som på 1980-talet var en skolklass tvungen att gå i procession fem kilometer till statyn för att uppmärksamma Colstons födelsedag.

Men nu lossade man statyn från sitt fundament och kastade den i hamnbassängen. 10 000 demonstrerande människor såg på. Statyn plockades upp senare och ska nu placeras på ett museum. Det här var bara en i raden av statyrivningar som genomförts…

Att riva statyer är en form av anarkism. Och anarkismen har aldrig fört saker framåt. Istället för att slåss mot verkliga fiender inriktar man striden mot symboler. Statyer är ingenting annat än symboler. Men statyrivningarna har uppenbarligen givit upphov till en debatt om västvärldens koloniala historia. Och historien ska inte glömmas eftersom den utgör fundamentet till det samhälle vi har idag.

Jag är ingen vän av statyhyllningar heller… Just 2012 pågick en debatt i massmedia med anledning av att några politiker hade funderingar på att flytta statyn… (av Gustaf Adolf som) står mitt på Stora torget (i Sundsvall. Den) passade inte in i förnyelsen av torget. Konungen föreslogs flyttas till ena hörnet. Men protesterna mot en flytt av statyn var många och den blev aldrig av…

Jag menade att själva resningen av statyn 1911 var en synnerligen reaktionär borgerligt nationalistisk manifestation och det kunde vi inte blunda för. Men jag menade att vi ska värna våra kulturarv, även de negativa. Om vi bara slog vakt om det som har en positiv laddning skulle vårt historiska medvetande snabbt urholkas.

I början av 1900-talet presenterade några bildningsentusiaster inom den gryende arbetarrörelsen en intressant hållning till kulturarvet; det kritiska övertagandet. Vi ska ta över kulturarvet och vi ska vårda det, men vi ska inte undvika att se kritiskt på det och vi ska sätta in det i sitt rätta sammanhang. Det tycker jag är en bra hållning.

Peter Sundborg, Arena Essä.

You May Also Like