Asylrätten har blivit en handelsvara

Asylrätten har i grunden havererat.  Det förklarade den dåvarande brittiska inrikesministern Priti Patel, sedan hennes regering nyligen misslyckats med att deportera sju flyktingar med enkel flygbiljett till Rwanda i Afrika. Detta sedan Europadomstolen för mänskliga rättigheter i sista stund anfört betänkligheter.

Förmodligen har Patel rätt i att asylrätten kan ha sett sina bästa dagar. Det var erfarenheterna från Förintelsen som spelade en viktig roll för att vi efter andra världskriget fick asyllagarna. I artikel 14 i FNs förklaring om mänskliga rättigheter står att “Envar har rätt att i andra länder söka och återskapa fristad från förföljelse”. Men det som nu sker är att sådana mänskliga hänsyn inte längre betyder något när man runt omkring i världen vill försvaga denna asylrätt.

Australien började. Där har i två decennier tusentals flyktingar deporterats till vidriga liv på de små söderhavsöarna Manus och Nauru, tills systemet upphörde häromåret…

Storbritannien vill nu gå ett steg längre.  Man vill inte bara deportera ett antal människor utan har sålt ut deras asylrätt till Rwanda för inledningsvis motsvarande 1,5 miljarder kr. Att asylrätten blivit en handelsvara är inget tillfälligt hugskott, som fötts på någon av Boris Johnsons spritfester på Downing Street 10, utan ett krav som har sina rötter i kampanjen inför folkröstningen om Brexit. Då var mottot att “ta tillbaka kontrollen”, och det handlade bland annat om invandringen…

Den brittiska idén med att flyga asylsökande till Afrika är att stoppa de kriminella ligor som tjänar pengar på att skicka flyktingar i rangliga gummibåtar över Engelska Kanalen. Men vilka garantier har man för att den trafiken nu kommer att upphöra, ja ens minska? En brittisk parlamentarisk kommitté slog häromdagen fast att det finns “inga tydliga bevis” för att deportationerna till Rwanda kommer att stoppa den illegala flyktingvågen över kanalen.

De två kandidater som kämpar för att bli ledare för Tories, Liz Truss och Rishi Sunak, stödjer entusiastiskt tanken på nya flygningar till Rwanda och kan rentav tänka sig att utvidga modellen…

Här hemma vill  Sverigedemokraterna ha vad man kallar återvandring, att vilja flytta asylprövningen till tredje land och att de sökande som beviljas asyl där ska stanna där.  Gissningsvis någonstans i Afrika, det som brittiska och danska politiker också drömmer om. Vinner Ulf Kristersson valet och får stöd av SD att bilda regering, ska vi inte bli förvånade om den brittiska Rwandaoperationen dyker upp i svensk tappning.

Björn Elmbrant, krönika i Dagens Arena.