I början av juli släppte Caj Karlsson ett livealbum som spelades in på KINO i Karlskrona 2005. Det här är en blandning av både kärlek, sorg, melankoli och glädje i klassisk svensk vistradition.
Jag får alltid en stark känsla av vemod i blicken när jag lyssnar på Caj Karlsson, till en stor del beror det på att jag har överdoserat det här Youtubeklippet där Caj spelar en väldigt stark version av Avdelning 10. Tyvärr är inte den låten med på den här skivan eftersom den inte var släppt då.
På den här inspelningen är låtarna hämtade från debutalbumet Gud straffar somliga med en gång från 2006, ett par låtar hade Caj redan spelat tidigare med sitt band Sinn Fenn, medan många av de andra låtarna var nya vid den här tiden. Här radar han upp ett pärlband av låtar jag ser som odödliga, inför sin hemmapublik i Karlskrona.
När Caj Karlsson slog igenom aningen bredare än bara i Blekinge i mitten av 00-talet kändes han som en arvtagare till både Lars Demian och Stefan Sundström, men vägen har inte alltid varit spikrak, vilket förvisso gör texterna både starkare och mer genuina, men kanske var det också därför han försvann en aning, i alla fall från min radar.
Men oavsett, hur länge Caj Karlsson skulle hålla sig borta från musiken har han skrivit otaliga sånger som aldrig kommer att dö. Du får avfärda mig som tokig är en sådan låt, och det är just de där downtempolåtarna som han gör bäst, det är då vemodet och känslorna blir som starkast.
Jag vet inte om man själv måste ha varit där nere i mörkret för att kunna ta till sig vissa av texterna till hundra procent, men för den som inte varit där så förklaras det väldigt bra i Cajs texter. Som att sluta med napp handlar till exempel om när begäret blir starkare än allt annat, allt för att krossa demonerna. Mina tårar är i alla fall inte långt borta.
Som vanligt är Caj Karlsson kompad av Världens Bästa Band vilket alltid varit ett högfungerande maskineri. Johan Glössner är ju en helt fantastisk gitarrist. Det här är en riktigt bra liveskiva på alla sätt, låtmaterialet, ljudet, känslan… Ja det känns nästan som att man är på plats där på KINO i Karlskrona.
