“Julklappshandeln väntas omsätta 24 miljarder kronor”, skriver Svensk Handel. Detta trots att vi nyligen avverkat Black Friday och Black Week som visade att vi i genomsnitt handlade för nästan 3 000 kronor. Noga räknat 2 962 kronor per person.
Undersökningar visar att av de som handlar under Black Friday handlar två av 10 på kredit. Alltså för pengar man inte har. Den flitigaste kundkretsen är unga män i åldern 18-29 år där nästan hälften planerar att shoppa.
Unga män köper främst elektronikprylar, mobiltelefoner och sånt. Unga tjejer köper främst kläder och smink.
“Black Friday är ett tillfälle för konsumenterna att fynda i en tid där många hushåll haft en tuff ekonomisk situation”, skriver Prisjakt.
Samtidigt visar undersökningar att svenskarna har lågt förtroende för butikernas Black Friday-rea.
Hela 81 procent har “mycket litet” eller “ganska litet” förtroende för reapriserna.
Endast 12 procent har “ganska mycket” förtroende för reapriserna.
0 procent har “väldigt mycket” förtroende för reapriserna.
7 procent är enligt undersökningen “Tveksamma/vet ej”.
Det är något som inte stämmer. Trots att 81 procent tror att reapriserna är bluff, vilket de är, springer man runt och shoppar för glatta livet – som om det vore den sista chansen här i livet att “fynda”. Att man ser det som bortkastade pengar att INTE handla till dessa lockpriser. Är reklamens och shoppingens magiska kraft så stark att den slår ut allt sunt förnuft?
Vi vet ju alla att den pågående rean inte är “sista chansen”. Det kommer ständigt nya reatillfällen.
Redan efter jul har vi mellandagsrean. En rea som brukar tjuvstarta redan före julafton. Sedan kommer nya reatillfällen i en aldrig sinande ström. Det är
Superrea hela januari
Påskrea
Sportlovsrea
Vårrea
Sommarrea
Höstrea
Vinterrea
Och så vidare
Det är en evighetsrea som aldrig tar slut. En evighetsrea lite ordvitsigt blir “evig hetsrea” om man särskriver.
Nu är det många som handlar begagnat, eller second hand som det av någon anledning ska heta. Det är väl bra att köpa begagnat i stället för nytt.
Men jag är inte lika frälst som många andra om det är samma “sug” som ligger bakom. Men att man kan döva ett dåligt samvete med att “det är i alla fall bättre för miljön att köpa second hand”.
Då kan man fortsätta att fylla på den redan överfulla klädgarderoben med ännu mera kläder med gott samvete.
Vi kastar 7-9 kilo textilavfall per person och år, varav merparten är kläder. Men inte alltid för att de är utslitna och förbrukade, utan ofta för att vi “ledsnat” på dem eller att de blivit “omoderna”.
Samtidigt köper vi 13-14 kilo textil per person och år.
Om den här statistiken är korrekt betyder det att vi fyller på våra textilförråd med flera kilo kläder per år.
En studie från USA visar att man i genomsnitt köper 53 nya klädesplagg per år, vilket är 4 gånger mera än år 2000. Då räknar man inte med underkläder som “klädesplagg”.
Undersökningar visar också att vi använder våra nyinköpta kläder allt färre gånger innan det är dags att köpa nytt igen.
Rolf Waltersson
Lästips:
Julklappshandeln väntas omsätta 24 miljarder kronor – Svensk Handel
Så mycket spenderar vi på julklappar till barnen i år – Länsförsäkringar. 7.12.2023
Först Black Friday – Sedan black out – eFOLKET. 18 november 2024
