I tidskriften “Svensk arbetarrörelse under hundra år” kan man läsa om tre olika “arbetartumulter”. Ett av dessa ägde rum 28 januari 1858 i Oskarshamn.
Det var “uppträden” av några hundra arbetare som protesterade mot minskad arbetsförtjänst. Man protesterade även mot att pengar som kungen (Karl XV) skänkt, “avsedda till arbetarna och gratisutdelning till de arbetslösa” hade försnillats. Borgmästare Dahlström läste upprorslagen och några arbetare häktades och ådömdes fästningsstraff.
På en teckning ser man “Den stora revolutionen i Oskarshamn stillas av borgmästare Dahlström, som läser upprorslagen på stadens torg”.
Sommaren 1859 gjorde ett hundratal skräddargesäller i Örebro framställning till sina mästare om 25% löneförhöjning. Framställningen avslogs, och gesällerna nedlade då arbetet 1 augusti. De höll ut till den 8 i samma månad, varefter de flesta sökte sig arbete på andra orter, medan de övriga återgick på de gamla villkoren.
Den 1 augusti 1859 förekom på Rinmanstorget (nu Fristadstorget) och Stora gatan i Eskilstuna ett upplopp av ett par hundra smedgesäller, vilka med stenkastning sökte frita av polisen arresterade arbetare. Upprorslagen lästes även här, polisen ingrep och 26 arbetare straffades med fästning, fängelse och böter; “ledaren”, slipargesällen Petter Olsson, fick fästning i 3 månader.
En insändare i Eskilstuna Allehanda skyller upploppet på bristen på samlingsplatser i det gröna: så tvingas arbetarna att hämta frisk luft på stadens gator, där de lätt träffar kamrater och sedan inte har någon annanstans att vederkvicka sig än på krogen.
Bilden i “Svensk arbetarrörelse under hundra år” visar dock det allra första Rådhuset, med sitt torn, som byggdes 1702, och som inte fanns kvar då upploppet ägde rum 1859.
Jag vill lägga till ett par saker.
“Förklaringen till upploppet i Eskilstuna var, enligt insändaren i Eskilstuna Allehanda, bristen på samlingsplatser i det gröna”.
För att ha en egen mötesplats byggde arbetarrörelsen i Eskilstuna med egna pengar och egna händer sitt Folkets Park, som invigdes 3 juli 1898. Där ordnades många aktiviteter som dansbana, skjutbana, kiosker och serveringar. Eskilstunas Folkets park var också en av de första folkparkerna i Sverige som började arrangera teaterföreställningar. 1905 invigdes teaterbyggnaden i Eskilstuna Folket Park. 1965 övertogs Folkets park av Eskilstuna stad, som senare ändrade namnet till det mera “trendriktiga” Parken Zoo. Det går ju inte an att kalla Folkets Park för Folkets Park.
Bilden med Rinmanstorget (nu Frisdadstorget) med Rinmansmonumenter.
Rinmansmonumentet är rest till minne av Sven Rinman. Sörmlands museum skriver:
“Åt Swen Rinman. Född 1720. Död 1792. I förtjenst om Bergs-Hanteringen den främste på sin tid. Av Brukssocieteten. Detta minnesmärke är rest för att hedra minnet av en man, som var nydanare och läromästare inom svensk järnhantering, en av Eskilstuna fristads grundare och en tid dess direktör”.
Rinmansmonumentet är nu flyttat från Fristadstorget till Rinmansparken.
De tre teckningarna finns med som illustration till artikeln om “Oro i tre städer” – Oskarshamn, Örebro och Eskilstuna.
Ett tidigare inlägg i eFOLKET där jag skriver om “Brännvinskungen” L O Smith, har jag hämtat en del av uppgifterna från “Svensk arbetarrörelse under hundra år”. Där får ni också lite mer information om denna tidskrift som gavs ut av Ture Nerman. (se lästips)
Lästips:
- Brännvinskungen L O Smith – En krämare och falsk profet i arbetarrörelsens begynnelse – eFOLKET, 5 juni 2024
Rolf Waltersson
Brännvinskungen L.O. Smith – En krämare och falsk profet i arbetarrörelsens begynnelse
