Folkrörelserna är en viktig del av det civila samhället och den moderna demokratin.
Arbetarrörelsen i Sverige är ett exempel.
Rörelsen uppstod i mitten av 1800-talet ur människornas konkreta och vardagliga ekonomiska, sociala och kulturella behov. Den växte till en mäktig samhällsfaktor med sina bägge grenar – fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska arbetarepartiet.
Rörelsen var i alla avseenden folklig som byggde på medlemmarnas aktiva och demokratiska deltagande i organisationen och i samhället.
Utvecklingsskedet var 1880-1960.
Och rörelsen var något mycket mer än facket och partiet.
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU, bildades 1917. Unga Örnar bildades av SSU 1931 och är sedan 1933 en fristående organisation, med anknytning till den socialdemokratiska arbetarrörelsen.
Ur arbetarrörelsen förgrenades också den konsumentkooperativa rörelsen liksom Hyresgästföreningen, HSB, Riksbyggen, Fackföreningarnas byggnadsproduktion, OK m.fl. Den första hyresgästföreningen startas i början av 1900-talet. HSB bildades 1923. Riksbyggen 1940. Fackföreningarnas byggnadsproduktion (BPA) 1922. OK har sina rötter dels i Bilägarnas inköpscentral, IC, som bildades 1926 och dels i Sveriges oljekonsumenters riksförbund, OK, som bildades på initiativ av Kooperativa Förbundet 1945. Det kooperativa förbundet hade startats redan 1899.
Medlemsskolningen ansågs utomordentligt viktig och togs om hand av grenar av rörelsen. Medlemmarna studerade i studiecirklar och på kurser som ordnades av Arbetarnas bildningsförbund bildat 1912 och Brunnsiks folkhögskola 1906. SSU-skolan Bommersvik startade 1937 och LO:s Runöskolan 1950.
Varje fackförbund bedrev en omfattande bildningsverksamhet för sina medlemmar.
Brevskolan, bildad 1919, medverkade till att mål och medel för rörelsen spreds, att idéerna diskuterades och omformades.
Funktionärer och medlemmar utbildades i rörelsens ideologi, föreningskunskap, organisationskunskap, ekonomi, svenska, språk, internationella frågor m.m.
LO ägde kursgårdar som Hasseludden och Örenäs och fackförbundet Metall hade Skåvsjöholm och byggfacken ägde Rönneberga.
Naturligtvis spreds rörelsens idéer också av rörelsens tidningar och tidskrifter. Tidningen Social-Demokraten var en socialdemokratisk dagstidning som gavs ut 1885–1958, men som från 1944 gavs ut under namnet Morgon-Tidningen. Idétidskriften Tiden grundades 1908. Den socialdemokratiska tidningen Aftontidningen startades 1942.
Tidningen Folket var från 1905 till 2015 en lokal nyhetstidning i Södermanlands län.
Arbetet var en morgontidning med säte i Malmö, som startades 1887. Listan över tidningar är betydligt längre. Fackförbunden hade sina tidskrifter som distribuerades till medlemmarna.
A-pressen var en svensk socialdemokratisk tidningskoncern, som grundades 1947 och gick i konkurs 1992. Tidens förlag grundades 1912 men är idag vilande. Folket i Bild (FiB) var en veckotidning som från början var fristående men köptes av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och gavs ut mellan åren 1934 och 1962. Den högsta upplagan nåddes 1952 med 285.000 exemplar. FIB:s förlag gav ut folkböcker som till slut kom att omfatta 188 titlar, med en samlad upplaga av 12 miljoner exemplar.
Folkets hus bildades under sent 1800-tal. Folkets hus i Stockholm invigdes 1901
Den första folkpark som anlades av arbetarrörelsen var Folkets Park i Malmö 1891.
Konstfrämjandet eller Folkrörelsernas Konstfrämjande bildades 1947 var delar av rörelsen som fångade upp medlemmarnas fritid och erbjöd alternativ till det kommersiella.
Reso AB var en svensk resebyråkedja, hotellkoncern och researrangör som ägdes av folkrörelserna, bland andra KF och ABF. Reso grundades 1937 och såldes 1991. Semesteranläggningen Riva del Sole i Italien, som byggdes av Reso AB under åren 1958-60, gav fackets medlemmar ett soligt semesteralternativ.
Arbetarnes Tryckeri var rörelsens tryckeri 1893 – 1953. Tryckeriet gick då upp i Tiden Barnängens tryckerier som var förlaget Tidens tryckeri startat 1929. Tryckeri AB Primo i Oskarshamn var ett fackföreningsägt tryckeri startat 1902.
ARE-bolagen som startade 1947 var rörelsens reklambyrå. Nordisk Tonefilm bildat 1930 och Folkrörelsernas filmorganisation, Filmo, 1938 producerade filmer för arbetarrörelsen.
Pensionärernas Riksorganisation, PRO, intresseorganisation för pensionärer, grundades 1942 Fonus är en folkrörelseägd koncern och kooperativ förening grundades 1945.
Genom direkt eller indirekt ägande eller genom att rörelserepresentanter ingick i styrelserna hade arbetarrörelsen ett enormt inflytande inom det civila samhället.
Alla dessa organisationer och företag formades samhällets ekonomiska, sociala och kulturella organisation. Medlemmarna kunde bokstavligen, från vaggan till graven, leva inom detta nätverk.
Socialdemokraterna kunde lätt mobilisera sympatisörer inför valrörelser. Arbetarrörelsen surfade på den ekonomiska våg som efter världskriget gynnade Sveriges näringsliv.
På 1970-talet var guldåldern över. De ideella verksamheterna kommunaliserades, företag dukade under i den kommersiella konkurrensen, somliga styrdes okunnigt, medlemsorganisationer fick dåligt med pengar när statliga bidrag drogs in, verksamheter såldes.
I dag finns endast spillror kvar av detta gigantiska bygge.
Mario Matteoni
