Man kan säga att public service ”annorlunda av en anledning”, som Systembolaget ofta beskriver sig självt. Eller snarare annorlunda av flera anledningar. Dess oberoende av politiska, statliga såsom kommersiella intressen är en sådan. En annan är dess roll och uppgift i beredskapen för tider av kris eller krig. En förutsättning för att verka på sådana premisser är att dessa organisationer (s.k. public service bolag) finansieras av staten på förutsägbara villkor.
På grund av sitt beredskapsuppdrag har SVT inte möjlighet att lämna det marksända tv-nätet som dess kommersiella motsvarigheter har gjort, trots att endast omkring fyra procent av tittare tar emot tv via egen antenn. I och med att TV4 och Boxer lämnade systemet har SVT:s marknätsräkning ökat med 192 miljoner kronor per år.
De marksända tv- och radionäten förvaltas av det statliga bolaget Teracom och ska fungera som en livlina i krislägen. De är tekniskt avskilda från andra system, är därför svårare att hacka, och står under statens monopol.
SVT:s argument är att kostnadsökningen som resulterar av bolagets beredskapsuppdrag därför bör täckas av staten, vilket stöds av det senaste riksdagsbeslutet om public service. Flera företrädare för oppositionspartierna och även för Liberalerna har krävt en sådan kompensation för SVT. Men regeringen har valt att varken säga bu eller bä – förrän när nedskärningarna av personal och program redan var ett faktum. Då utlovades ett ”förslag” om kompensation för riksdagen att ta ställning till senare.
Motståndare pekar på att SVT:s aktuella besparingskrav på totalt 355 miljoner kronor motsvarar 6,3 procent av bolagets omsättning, och att detta är i linje med en bransch som ställs inför strukturella förändringar generellt. Kritik riktas också mot SVT:s expansion i populärkultur genren som man menar privata mediebolag kan göra minst lika bra. Exempel som lyfts i detta sammanhang är reality-program som ’Gift vid första ögonkastet’, tävlingar som ’Spelet’ och kändis-lajv som ’Semester med Garplind’.
Bland försvarare av public service är det däremot många som ser regeringens avsaknad av agerande i frågan inte som ett tecken på passivitet. De tolkar det som en aktiv och ideologiskt motiverad del av ett SD-lett projekt att banta ner public service så mycket som möjligt. SD har röstat nej till den nuvarande skattefinansieringen av public service, som partiet anklagar för att vara partiskt och styrt av ett vänsterliberalt ”klägg”.
Faktum är att det finns befintliga medel på det s.k. public service kontot som regeringen hade kunnat använda för att täcka en del av SVT:s underskott, utan att skjuta till nya pengar.
Vad man än må tycka om vem som borde stå för notan för public services beredskapsuppdrag förblir det högst anmärkningsvärt att regeringen inte förmår lämna ett tydligt formulerat besked. Men tystnad kan också säga mycket – inte minst i tv- och radiosammanhang.
Anna Eriksson
Lästips:
SVT varslar 141 tjänster och kapar innehåll – eFOLKET, 31 mars 2026
Det som nu händer SVT är inte förvånande, anser Kjelle i Skogsängen – eFOLKET, 1 april 2026
