Denna artikel, författad av Zachary J Foster – historiker vid Princeton University i New Jersey, USA – har tidigare, översatt till svenska, varit publicerad i tidningen Internationalen.
Här är det du redan känner till:
- Hamas stadga från 1988 säger att Israel ska förstöras.
- Hamas har begått dussintals terrorattacker och mördat många civila israeler.
- Hamas har sedan Operation Al-Agsa-flodvågen inleddes dödat omkring 1 400 Israeler varav det stora flertalet är civila.
Här är historien du kanske inte känner till:
1948 fördrevs Hamas grundare Ahmed Yassin vid 12 års ålder från sitt hem i den etniska rensning som resulterade i staten Israels bildande.
1973 grundade han en islamisk välgörenhetsorganisation i Gaza med fokus på välgörenhet, utbildning, predikan, ungdomsidrott, kulturaktiviteter och socialt arbete bland fattiga och föräldralösa.
På 1980-talet förde Israel en söndra-och-härska-politik. För att försvaga PLO stödde och finansierade Israel Yassins religiösa välgörenhetsorganisation.
Yitzhak Segev (före detta militär guvernör i Gaza) och Avner Cohen (före detta statstjänsteman och militärrådgivare) har erkänt att Hamas var Israels skapelse.
1987 mördade en israelisk lastbilschaufför fyra palestinier vid en checkpoint i Gaza. Palestinierna gjorde uppror i en serie dagliga strejker, protester, upplopp, bojkott av israeliskt styre och stenkastning. Detta gick sedan till historien som den första Intifadan.
Under upproret grep Israel 175 000 palestinier; 30 000 palestinska barn fick söka sjukvård efter att ha blivit misshandlade, 10 000 av dem hade frakturer. Israel dödade 1 200 palestinier och 160 israeler dödades under den första Intifadan.
Samtidigt skickade Hamas ut fredsinviter till Israel. Hamas-ledaren Mahmoud al-Zahar, lade fram ett förslag till fredlig lösning. Han lämnade sitt förslag till Yitzhak Rabin, den dåvarande israeliska försvarsministern, vid ett möte den 1 juni 1988.
Samma år uttryckte Sheikh Yasin själv på liknande sätt intresse för att för- handla med Israel under förutsättning att Israel “erkänner det palestinska folkets rätt till självbestämmande och rätt att återvända till sitt land”.
Men staten Israel var aldrig beredd att ta emot några palestinska flyktingar trots att de fördrivit dem 1948. Det beror på att icke-judar som bor i Israel anses vara en inneboende fara för Israel eftersom Israel vill vara en judisk etnostat med bevarad judisk dominans och kontroll.
Tyvärr hade Israels groteska våldsanvändning under den första intifadan en “radikaliserande” effekt på Hamas. 1,5 år in i den första intifadan dödade Hamas 2 israeliska soldater (men fortfarande inga civila). Israel svarade oproportionerligt och försökte utrota Hamas 1989 utan att lyckas.
Den 8 oktober 1990 upplöste israelisk polis med våld en demonstration i Jerusalem och dödade 22 människor: Hamas var rasande.
Den 14 december 1990 begick Hamas sin första attack mot civila: två Hamas-militanter från Gaza knivhögg 3 israeliska arbetare till döds i Jaffa.
Ändå var det inte förrän efter februari 1994, när den judiska bosättaren Baruch Goldstein mördade 29 bedjande muslimer i Ibrahim-moskén i Hebron på Västbanken under månaden Ramadan, som Hamas fullt ut omfamnade idén om attacker mot civila.
Därefter utförde Hamas dussintals attacker, inklusive 12 självmordsbombningar. År 2000 hade Hamas dödat 185 israeler och skadat över 1 200.
Sedan kom den andra intifadan. Amos Malka, chef för den militära underrättelsetjänsten, beslutade att “skruva upp lågan” under upprorets första veckor. Israel dödade 14 palestinska barn under Intifadans första månad, när upproret fortfarande mestadels var baserat på icke-våld.
Detta våld rapporterades knappt i israelisk media, som nästan uteslutande handlade om judiska dödade; som vid den här tidpunkten bara var ett fåtal. Israels överdrivna användning av dödligt våld mot demonstranter gjorde palestinierna rasande.
Då släppte Hamas alla hämningar.
Från 28 september 2000 till 8 februari 2005 genomförde Hamas och andra militanta grupper 138 självmordsattacker och dödade 1 038 israeler. Som alltid svarade Israel oproportionerligt och dödade 3 189 palestinier under samma tidsperiod.
2006 vann Hamas fria och rättvisa palestinska parlamentsval i de ockuperade palestinska områdena. Vid denna tidpunkt fanns det många indikationer på att Hamas försökte trappa ner våldet:
“Hamas är för fred och vill sätta stopp. för blodsutgjutelsen (…) fredliga medel kommer att fungera om världen är villig att delta i en konstruktiv och rättvis process där vi och israelerna behandlas som jämlikar” (Ismail Haniyeh, The Guardian mars 2006).
“Vi går med på en [palestinsk] stat utifrån 1967-års gränser med Jerusalem som huvudstad, men utan att erkänna Israel (…) vi erbjuder en vapenvila på 10 år om Israel drar sig tillbaka till 1967 års gränser”.(Khaled Meshaal, april 2008)
2012 inledde Hamas vice militärbefälhavare Jabari indirekta samtal med Israel via Hamas biträdande utrikesminister, Ghazi Hamad, allt med godkännande av Israels dåvarande försvarsminister Ehud Barak. Jabari förväntades underteckna ett fredsavtal med Israel. Men Israel ville omöjliggöra fredsavtalet och föredrog krig framför fred fred för att stärka sin “avskräckningsförmåga”.
Israel mördade Jabari bara timmar efter att han mottagit ett utkast till fredsavtalet.
Israel sände den tydliga signalen till Hamas: från och med nu är det militärt våld som gäller.
Historien började inte den 7 oktober 2023, oavsett vad de flesta medier vill få dig att tro.
Zachary J Foster
Zachary J. Foster är historiker vid. Princeton University i New Jersey, USA.
