Den 20 juni, startade årets upplaga av “Sommar i P1”.
Sommar i P1 där en sommarvärd är inbjuden varje dag att prata ostört i 1,5 timme, ofta varvas pratet med musik.
Första sändningen var 29 juni 1959. Årets upplaga är alltså den 61:a i ordningen. Det är således en “långkörare” i Sveriges Radio. Initiativet till det här programmet togs av Tage Danielsson, som då var chef för radiounderhållningen på Sveriges Radio.
För många av oss som är lite äldre har Sommar i P1 blivit något av en tradition. På den tiden fanns inte heller så mycket annat att välja på om man vill lyssna på “underhållning” på radion.
Under årets upplaga är det 58 “sommarvärdar” som ska prata. Som vanligt en brokig samling av människor. Många kommer från kultur- och underhållningsbranschen. Det är sångare och musiker, författare, folk från film och teater. En del vetenskapsmän och forskare.
Som vanligt råder det brist på “vanligt folk”. Med det menar jag människor med egna erfarenheter det vanliga, och ibland fattiga, knegarliv många lever. Det finns inga metallarbetare eller byggnadsarbetare. Inga städerskor eller busschaufförer. Inga fattigpensionärer eller uteliggare. Inga vårdbiträden eller sjuksköterskor. Jovisst, i år är det en sjuksköterska som ska sommarprata. Detta är så ovanligt att det orsakade en del rubriker i media.
I år är det 5 företagsledare som ska sommarprata. Antalet fackföreningsledare är noll.
Först ut att sommarprata var alltså Greta Thunberg som fått beteckningen “klimataktivist”.
Förväntningarna var uppskruvade med tanke på den uppmärksamhet hon fått sedan hon påbörjade sin “Skolstrejk för klimatet” framför riksdagshuset för ett par år sedan. En strejk som spridit sig till att blir en folkrörelse över hela världen.
Jag ska inte referera till vad hon berättade i programmet. Om ni inte redan lyssnat, finns det möjligheter att lyssna på reprisen i radion, eller hitta programmet på annat sätt.
Däremot vill jag redogöra för mitt intryck av HUR hon genomförde sitt sommarprat. Det var väldisponerat, tydligt och pedagogiskt, där hon klargjorde de stora klimatproblem vi stå inför.
“Den stora frågan är inte vad vi måste göra för att stoppa den globala uppvärmningen. Den stora frågan är vad vi måste SLUTA göra”.
Greta berättade om sina många möten med världens stora ledare. Premiärministrar, kungar, presidenter och företagsledare.
Hon var inte imponerad. De bara pratar, men är inte beredda att ta de nödvändiga besluten. De står där lika nakna som kejsare. “Det ser ut som världens största nudistevent”, så hon lite raljerande och uppgivet.
Greta är också totalt okorrumperad. Hon är inte till salu. Hon säger vad som är nödvändigt att säga, utan att snegla på om hon får applåder eller inte från makthavarna. Politiker pratar om klimatet, men tycks vara mer intresserade av “business as usual”.
Hon berättade om sin resa runtom i USA där många mest var intresserad att få ta en selfie tillsammans med Greta för att visa hur “klimatmedvetna” de är.
“Jag är en av dina stora fan”, sa en man som tagit en selfie med Greta, Sedan slängde han sig in i sin enormt stora bensinslukande SUV och blåste iväg.
Greta utnyttjade också den absolut största delen av sina 1,5 timme till att framföra sitt viktiga budskap. Ytterst lite av tiden användes till avbrott för musik.
Rolf Waltersson
