Under SVT:s specialprogram om coronaviruset och epidemin sades det mycket klokt. Bland annat varnades det för självutnämnda ”experter” som på sociala medier idiotförklarar folkhälsomyndigheten och andra experter.
En som betonade att myndigheten i stort handlat rimligt och bra var Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialiserad på tarmflora.
Men hon sa också något speciellt, och mycket insiktsfullt, som kanske inte var väntat. Wold menade att USA är det land som kommer att bli verkligt problematiskt och drabbas hårt. Anledningen var enligt Wold att stora delar av arbetskraften inom servicesektorn, kaféer , restauranger m.m. arbeta helt utan lön. De får sin inkomst genom dricks. Det betyder att de naturligtvis försöker släpa sej till jobbet. Alternativet är ingen lön alls. Dessutom är det ju dessa yrkesgrupper som turister och flanörer kommer att råka på. Wold menade att resor till USA måste undvikas.
BBC:s kommentatorer var inne på samma spår. De ställde frågan: Hur kan det komma sej att Sydkorea testat mer än 3000 människor per varje miljon invånare i landet och USA testat 5 per varje miljon?!
Svaret är det samma som Agnes Wold gav. Även de som inte bara lever på dricks saknar mycket ofta sjukförsäkringar och skyddsnät. Att anmäla sej till testning innebär att anmäla sej till 14 dagar utan lön. I Sverige har man gjort bedömningen att man måste temporärt ta bort karensdagen för att inte minska viljan att stanna hemma. Tänk då vad ett system helt utan sjuklön innebär i den här situationen.
Vi tror att en rad missförhållanden kommer att komma upp till ytan inte bara i USA.
I decennier har filosofin Lean Production (mager produktion) varit ledstjärna inom industrin och även smittat av sej till vårdsektor och annan offentlig verksamhet. (Då under namnet New Public Management, NPM).
Lean-Production-filosofin, som närmast är en religion för sina anhängare, innebär att verksamheten måste stressas genom att minska materiella och mänskliga resurser för att se var smärtgränsen går. Management by stress. Ett mål är minimala lager. Ett viktigt mål är naturligtvis att färre arbetare ska producera mer gem “smarta” upplägg och minimerade andhämtningstider.
Vi kan nu se vad denna filosofi betytt för apotekens och sjukhusens lagerhållning. Redan nu berättas det oss att respiratorerna inte räcker till i de norditalienska sjukhusen. Läkarna tvingas prioritera mellan patienterna. Man kan föreställa dej det lidande som gömmer sej bakom ordet “prioritera” i detta fall.
Politiken att låta marknad och vinstintressen styra och att minimera statlig planering och reservlager kommer med stor sannolikhet att ge oss stora problem den närmaste tiden. Ett virus är inte politik. Men dess framfart kommer att visa på konsekvenserna av den politik som bedrivits, och på nödvändigheten av en annan politik.
Peter Widén
