Självständighetskämpen Oscar Lopez Rivera friges i maj efter 36 år i USA-fängelser

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA-SAN JUAN – 2017-01-29: Den 17 maj kommer den puertoricanske självständighetskämpen Oscar Lopez Rivera att friges efter 36 år i olika fängelser i USA. Under tolv år satt han isolerad och torterad av medicinska preparat. Beslutet om frigivandet av Lopez var ett av Barack Obamas sista som president.

– Visst är jag glad, men ännu gladare blir jag när Oscar är fri i maj och har återförenats med sina landsmän här i Puerto Rico. Varför släpps han inte nu, varför ska han tillbringa ytterligare fem månader till i fängelset.

Orden är Rafael Cancel Mirandas och hans röst låter lika allvarlig när jag ringer upp honom som när vi samtalade 2010 i San Juan, Puerto Rico. Då berättade han om hur han och tre andra självständighetskämpar öppnade eld i USA-kongressen den 1 mars 1954 i protest mot USA:s annektering och kolonialisering av den förra spanska kolonin. Den undersköna Lolita Lebron drog fram en puertoricansk flagga och ropade «¡Viva Puerto Rico Libre!», samtidigt som de fyra avlossade ett 30-tal skott från sina pistoler varvid fem kongressledamöter sårades.

När Lebron arresterades utropade hon till pressen: ”Jag kom inte hit för att döda någon utan för att dö för Puerto Ricos frihet”! De fyra dömdes till döden men president Truman omvandlade senare straffet till livstids fängelse.

Rafael Cancel var den ende som skickades till den beryktade fängelseön Alcatraz. Han tillbringade där sex år i total isolering av de 25 år han avtjänade. I likhet med Oscar Lopez frigavs Cancel och hans kamrater av en USA-president, Jimmy Carter, när denne hade en kort tid av sin presidentperiod kvar. Men Oscar Lopez Rivera frigavs inte.

Från Vietnam till gerilla i USA

Den 68-årige Lopez tillhörde inte, som Cancel och de fyra, Puerto Ricos Nationalistsparti utan den väpnade marxist-leninistiska gerillarörelsen FALN (Fuerzas Armadas de Liberación Nacional). FALN utgjorde förspelet till den senare gerillarörelsen Borickas Folkarmé, ledd av den legendariske Filiberto Rios Ojeda i Puerto Rico.

Lopez föddes 1943 i Puerto Rico men flyttade med familjen till Chicago, USA, vid 14 års ålder. Han rekryterades av armén och skickades till Vietnam och fick senare tapperhetsmedalj. Rafael Cancel hade 1950 kallats in för USA:s ockupationskrig i Korea, men vägrade. För det fick han två års fängelse.

Vid återkomsten till USA var det en krigsveteran som såg världen med andra ögon och som anslöt sig till olika sociala rörelser. Han deltog bland annat i uppbygget av en skola uppkallad efter Pedro Albizu Campos, Puerto Ricos Nationalhjälte i kampen mot USA:s kolonialisering och massakrer på ön. Oscar Lopez organiserade de puertoricanska migranterna i USA och deltog i flera fredliga medborgaraktioner.

Men 1976 ansåg han att kampen borde anta en kvalitativ högre nivå och anslöt han sig till FALN samtidigt som han gick under jorden. FALN anklagades av FBI för att ha utfört ett hundratal bombattentat och väpnade aktioner under 1970- och 80-talet. Men Oscar Lopez bands inte till någon av dessa aktioner.

Krigsfånge enligt Genèvekonventionen

– År 1981 tillfångatogs Oscar av FBI, anklagad för uppvigling och komplott, användande av våld för att begå rån, transport av vapen och sprängämnen. När han greps krävde han att betraktas som en krigsfånge, skyddad av det Första Protokollet i Genèvekonventionen från 1949, som erkänner ett sådant tillstånd för fångar i konflikter och kamp mot kolonial ockupation, berättar Cancel.

Enligt detta protokoll kan en krigsfånge inte rannsakas som en vanlig brottsling, ännu mindre eftersom det handlar om en antikolonial kamp.

Men USA förkastade kravet och en federal domstol dömde Oscar Lopez till 55 års fängelse. Detta späddes på med ytterligare 15 år efter ett påstått flyktförsök. Tolv av dessa 70 år skulle Oscar tillbringa på en isoleringsavdelning i ett högriskfängelse i Colorado där även Rafael Cancel tillbringade 18 månader.

Medicinsk tortyr

– Jag placerades på den avdelningen innan Oscar. Läkarna arbetar för att kontrollera ditt ”uppförande och tankar”, emotionellt och mentalt. De utsatte fångarna för en rad olika droger för att förändra deras beteende. Jag såg fångar bli galna och många begick självmord. Om jag var nära att bli galen efter 18 månader, då kan du tänka dig vad Oscar gick igenom under tolv år!

Han förkastar USA:s syn på “terrorism” och vänder i stället på frågan.

– Oscar är en patriot som slogs mot kolonialmakten som invaderade Puerto Rico. De som fängslade och dömde Oscar är de som borde sitta fängslade, inte Oscar och de andra självständighetskämparna som dömts bara för att de har försvarat folket och den nationella suveräniteten, säger en indignerad Cancel.

Han ger den nicaraguanska regeringen en eloge för att denna i Organisationen för Amerikas Stater, OAS, det senaste året tidvis har gett sin plats åt självständighetsrepresentanter från Puerto Rico. Cancel ger även Venezuela och Kuba ett erkännande för sin solidaritet med Oscar och det puertoricanska folkets kamp. President Nicolas Maduro erbjöd Obama ett utbyte av fångar där Maduro föreslog att den fängslade Leopoldo Lopez, dömd för morden på 43 venezuelaner under upprorsförsöket i februari 2014, i utbyte mot Oscar Lopez Rivera. Obama besvarade aldrig erbjudandet.

Osäkert med Trump

Under de senaste åren växte kravet på Lopez´ frigivande starkt, både i Puerto Rico som i USA och i världen. Bland de mest kända återfinns Ricky Martin, den i Latinamerika oerhört kända och populära puertoricanska musikgruppen Calle 13, men även ex-presidenten Jimmy Carter.

Hur blir det nu med USA:s nye president? frågar jag Rafael Cancel.

– Med Trump är allt möjligt.

Han säger att med Oscar fri kommer självständighetskampen att intensifieras.

– Oscar ska bli fri, men Puerto Rico måste också bli fritt från kolonialismens fängelse som är en modern form av slaveri. Nu ska en diktaturjunta styra Puerto Rico som ska diktera vad vi puertoricaner ska göra. Vem kan tro på dem? Vi har alla slagits mot denna koloniala fängelsediktatur. Och nu kommer Oscar att sälla sig fysiskt till oss.

Dick Emanuelsson

FAKTA:
FN:s Avkolonialiseringkommitté antog den 18 juni 2012, på initiativ av Kuba, en resolution som krävde att USA skulle erkänna Puerto Ricos rätt till självständighet och självbestämmande. Resolutionen uppmanade även USA att släppa de fängslade självständighetskämparna. Resolutionen antogs enhälligt av kommittén. USA tog ingen notis av beslutet.

Liknande artiklar