När jag idag var en sväng till S:t Eskils kyrkogård här i Eskilstuna fick jag syn på en stor och ståtlig påskhare.
Jag drog mig till minnes att jag för några år sedan också såg påskharar som offentlig utsmyckning. De satt i en rondell längs Västeråsvägen i Eskilstuna.
Nyfiken som jag är försöker jag ta reda på varifrån dessa påskharar kommer.
Enligt olika samstämmiga uppgifter kommer traditionen med påskharar ursprungligen från Tyskland och lär första gången ha dykt upp i Heidelberg i slutet av 1600-talet.
Den tyska traditionen med påskharar fick sitt större genomslag på 1850-talet då godis- och leksaksindustrin gick ut på bred front för att lansera påskharen som påskens “ultimata symbol”.
Haren, liksom kaninen, har en stark fortplantningsförmåga och har därför blivit en symbol för överflöd och fruktsamhet.
Det är också därför som haren förknippas med ägg som också är en stark fruktsamhetssymbol.
Därifrån är inte steget långt till att det är påskharen som kommer med påskäggen. I Tyskland började man trycka vykort med harar som kommer med påskäggen.
Det blev också vanligt att barnen skulle leta efter ägg i trädgården. Ägg som hade lagts ut av påskharen. Påskäggen till och med kallades för “harägg”.
På så sätt lurade man barnen att tro att en påskhare värper äggen i trädgården där barnen måste leta rätt på dem “till de äldres skratt och förnöjelse”.
Här i Sverige omtalas påskharen tidigast bland tyska invandrare under 1800-talets slut och början på 1900-talet.
Men i Sverige har inte påskharen fått något stort genomslag. Det är fortfarande hönor, tuppar och gulliga nykläckta kycklingar som dominerar motiven på vykort, väggbonader och annat.
Alla delar dock inte den här beskrivningen av påskharens ursprung. En av dem är etnologen, författaren och konstnären Bengt af Klintberg, som kanske är mest känd för sin böcker om vandringssägner (bland annat boken “Råttan i pizzan”) och det numera nerlagda radioprogrammet “Folkminnen”.
Bengt af Klintberg:
“Avvisar alla försök att tillskriva påskharen en djupare kulturhistorisk eller mytisk betydelse. Den skapades för att roa barn, punkt. Annars kunde man föreställa sig att harens fertilitet skulle ha något med våren att göra, att den liksom äggen hänger ihop med livet och uppståndelsen. Men barntraditionen kan inte tolkas som ett uttryck för religiösa föreställningar, menar af Klintberg, som också ställer sig kallsinnig till försöken att knyta påskharen till den forngermanska gudinnan Eostre”.
—Källa: Wikipedia.
En annan teori om hur påskharen kommit in i bilden är att det kan hänga ihop men häxornas mjölkhare (bjära) som en gång i tidernas folktro var ett övernaturligt väsen som häxorna använde för att stjäla mjölk från grannarnas kor. Mjölkharen, bjära, omtalas ibland i protokollen från häxprocesserna.
Rolf Waltersson
