Samar Yazbeks roman En mörk strimma av ljus tilldrar sig i Syriens huvudstad Damaskus, en mångmiljonstad med stora sociala och ekonomiska problem. Den välbeställda överklassen bor där i stora villor med tillhörande prunkande trädgårdar medan den fattiga delen av befolkningen lever under miserabla förhållanden. Deras bostäder består inte sällan av små trånga ruckel.
Romanen var den första av henne som är översattes till svenska, utgiven Ordfronts förlag 2013. Översättaren Marie Annel tilldelades för sitt arbete priset Årets översättning. Motiveringen löd: “För att hon med obeveklig omsorg har överfört det skimrande och förtätade språket i denna skoningslöst intima skildring av kvinnors situation i Damaskus.”
En mörk strimma av ljus är framförallt en skildring av det kvinnoförtrycket i Syrien. De två kvinnor som har en sorts huvudroll i berättelsen utsätts dagligen och stundligen för ett patriarkaliskt förtryck från den ena kvinnans man.
Samar Yazbek föddes 1970 i en välbeställd familj tillhörande den religiösa folkgruppen som benämns alawiter, en speciell gren av shia-islam. Till den hör också den nu avsatte presidenten Bashar al-Assad och en stor del av de styrande inom statsapparaten och militären.
Men Samar Yazbek ställde sig tidigt i opposition mot den ekonomiska överklassen, det auktoritära styret och det patriarkala kvinnoförtrycket.
När kraven på ett slut på det auktoritära styret, de enorma ekonomiska klyftorna, den utbredda korruptionen, den politiska polisen och fängelsemyndighetens förtryck, och regimens ekonomiska politik i början av 2011 växte till en omfattande folklig protestvåg, anslöt sig Samar Yazbek till denna. Vilket ledde till att hon inom tongivande alawitiska överklasskretsar och bland politiska och polisiära makthavare stämplades som förrädare.
Den oppositionella så kallade reformrörelsen hade sedan Bashar al-Assad i juli år 2000 tillträdde presidentposten utvecklat sin aktivitet, och vissa förhoppningar fästes även vid den nye presidenten. Denne visade också ansatser till att vilja att tillmötesgå oppositionens krav på demokratiska förändringar. Något som han kritiserades för inom hårdföra delar av regimen och statsapparaten.
Oppositionen, med deltagare från alla etniska folkgrupper och religiösa riktningar,var också tydlig med att den inte ville se våld i den politiska kampen.
När i spåren av den så kallade “arabiska våren” och händelseutvecklingen i Tunisien och Egypten kraven på demokratisering växte till en omfattande proteströrelse var oppositionens ståndpunkt fortfarande att våld skulle undvikas.
Men ändå kom mycket snabbt, redan under 2011, en blodig utveckling till stånd. Det hände att demonstranter besköts av krypskyttar från regeringssidan, och drivande bakom våldsutvecklingen var också regeringsfientliga sekteristiska krafter uppbackade och beväpnade av USA-lierade Saudiarabien, Qatar och NATO-medlemmen Turkiet. Snart skred även USA in på arenan med direkt understöd till de mot den syriska regeringen stridande grupperna, vilka dominerades av Al-Qaida (senare al-Nusra-fronten), IS och FSA (Fria syriska armén, en styrka uppbackad av Turkiet och dominerad Muslimska brödraskapet). Också Israel kom att praktisera samarbete med väpnade islamistiska styrkor, verksamma nära de av Israel ockuperade Golan-höjderna.
Samar Yazbek såg sig snart tvingad att gå i exil, och hamnade i Paris, där hon bosatte sig. Hon beskrev sin situation i Syrien som att hon hamnade i en “korseld”.
Idag ser Samar Yazbek en möjlig öppning vad gäller förutsättningarna för att skapa en sekulär, religiöst neutral och demokratisk stat. Och hon har i intervjuer understrukit att det från och med nu måste bli ett slut på utländsk inblandning. Allt för länge har främmande makter behandlat Syrien som en spelplan för sina intressen.
Hon har också uttryckt stor upprördhet över att Israels massiva bombningar av hennes land inte fördömts mer kraftfullt internationellt.
Samar Yazbek tilldelades 2012 Tucholskypriset (för romanen A Woman in the Crossfire), och samma år Pinterpriset, med motiveringen att “hon är en modig internationell författare”.
På svenska har förlaget Ordfront givit ut följande verk av Samar Yazbek, samtliga översatta av Marie Anell:
Där vinden vilar (2023)
Nitton kvinnor (2019)
Hon som vandrar (2017)
Resa in i tomheten (2015)
En mörk strimma av ljus (2013)
Karluks Enburgs
