Kjell Andersson:
I en text om författaren Tora Dahl, här i eFOLKET, nämndes bland Dahls skriftställarebekanta Ragnar Jändel.
Ragnar Jändel (1895-1939) växte upp i Jämjö, ett litet samhälle beläget några mil norr om Karlskrona, i den östra delen av Blekinge. Familjen var fattig, och syskonskaran stor. Fadern var diversearbetare. Han hade tyvärr svåra alkoholproblem. Misshandel förekom, som drabbade både modern och barnen.
Man kan notera likheter med den unge Harry Martinsons uppväxt i den västra delen av samma landskap, i trakterna av Olofström. Där växte den blivande nobelpristagaren upp under synnerligen svåra förhållanden, med en far som var alkoholiserad och som förde ett minst sagt omtumlande och dramatiskt liv.
Ragnar Jändel började att skriva dikter redan i unga år. När han 1915 blev antagen till Brunnsviks folkhögskola belägen en dryg mil från Ludvika i södra Dalarna blev det inledningen för den unge poetens framtida utveckling till en av mellankrigstidens mest betydande diktare.
Ett år senare, 1916, kom ytterligare en då ganska ung poet till Brunnsvik. Denne nykomling hade redan då hunnit bli ganska omtalad i litterära kretsar. Han hette Daniel Andersson, men kallades för bara Dan. De tvenne unga diktarna, Jändel och Andersson, kom att lära känna varandra väldig väl under tiden på Brunnsvik. De båda umgicks sedan flitigt fram tills att Dan Andersson 1920 så hastigt rycktes bort, genom en olyckshändelse på ett hotell i de så kallade Klarakvarteren i Stockholm.
Ragnar Jändel blev som sagt redan tidigt en uppskattad och erkänd diktare, och han publicerades flitigt i ett antal av dåtidens olika vänster-tidskrifter, som till exempel Brand och Stormklockan.
Jändel gled sedan efter ett antal år över till att grubbla över religiösa och mer existentiella problem. Det kommer fram om man studerar hans senare dikter.
Två av dåtidens mest namnkunniga författare, Vilhelm Moberg och den andra Blekinge-sonen Harry Martinson, hyllade båda Ragnar Jändel, som de ansåg var en av dåtidens mest läsvärda poeter.
Ragnar Jändel blev endast 44 år.
I en park i Jämjö står han som staty. Tre biografier har skrivits: Jan Stenkvists Proletärskalden Ragnar Jändel och Åke Åkessons Hjärtat och facklan samt den av sonen och litteraturkritikern Bengt Jändel författade och postumt (1998) utkomna Ragnar Jändel, en levnadsteckning.
Kjell Andersson
