Jag har i ett antal inlägg här i eFOLKET i text och bild presenterat offentlig konst i Eskilstuna.
Nu har turen kommit till skulpturen “Guds hand” som står på en hög stenkolonn i Stadsparken i Eskilstuna.
Skulpturen, som är av brons, sattes upp 1954 “till minne av uppfinnaren CE Johansson”, som det står på den lilla informationsplattan.
CE Johansson, i Eskilstuna mera känd som “Mått-Johansson”, var en ingenjör, tekniker och uppfinnare som bland annat konstruerade “kombinationsmåttsatsen” (eller passbitarna) som fått en avgörande betydelse för utvecklingen av den moderna industriproduktionen.
“Skulpturen Guds hand föreställer en naken yngling som balanserar på den stora handens tumme och pekfinger. Han tittar uppåt, kroppen är spänd med vitt utspärrade fingrar och gestikulerande armar som symboliserar ängslan. Handen ska symbolisera Guds trygghet”, enligt Wikipedia.
En annat tolkning säger att handen är “konstnärshandens gudomlighet” och att konstnären i det skapande ögonblicket är en gud.
Ja, det är väl som med all konst – tolkningen är fri.
Carl Milles, ursprungligen Andersson, föddes 1875. Han var son till majoren August Emil Sebastian “Mille” Andersson. Därav tog han senare namnet Milles efter faderns smeknamn “Mille”. Han var svensk skulptör, men också arkitekt och universitetslärare, som var verksam i Europa men även i USA. Han är känd för sina fontäner och andra verk i monumentalformat. Bland andra “Orfeusgruppen”, även kallad “Orfeusbrunnen”, som står framför Konserthuset vid Hötorget i Stockholm.
Gud hand gjordes från början för Eskilstuna, men finns nu på många platser runtom både i Sverige och i världen. Bland annat Holstebro i Danmark, skulpturparken Hakone i Japan, Porjus, Melbourne, Peking, Lidingö (Millesgården), minneslunden Limhamns kyrkogård i Malmö och Normlösa kyrka.
Carl Milles och nazismen
Det vore nästan tjänstefel att skriva om Carl Milles utan att nämna hans nazistiska böjelser.
Under 1920-1930-talen visade han sin beundran för Nazityskland och Adolf Hitler, för Italiens diktator Benito Mussolini och för Spaniens Franco.
I brev till sin fru Olga Milles (född Olga Granner) som var en österrikisk porträttmålare, skriver Carl Milles med anledning av Österrikes anslutning (Anschluss) till Tyskland:
“Jag bryr mig inte om vad man kallar dem (nazisterna. Min anmärkning), men jag hatar oordning. Men hur skicklig han (Hitler) än är att klara Tyskland, skramlar han väl mycket, men det kanske är det enda sättet att lära de andra att förstå”.
Paret Milles hade en tid bott i den Österrikiska staden Graz. Graz var Olga Millers födelsestad där hon växte upp i ett överklasshem. Olga Milles hade blivit kvar där en tid då Carl Milles rest till annan ort. Därav brevväxlingen. Brev som ofta avslutas med “Heil Hitler”-hälsningar.
Carl Milles var även med i uppropet “Riksförbundet Sverige-Tyskland” som bildades 1937 till stöd för Tyskland och den växande nazismen. Det pronazistiska “Riksförbundet Sverige-Tyskland” sades vara en motreaktion mot den svenska journalistiken.
Carl Milles menade att den svenska pressen riskerade att dra in Sverige i kriget, och han skriver:
“Pressens okunniga skribenter, som uppfantiseradt sina små hjärnor till äckliga skriverier om ett stort folk som kämpar för sitt oberoende från svält och kommunism”.
Carl Milles avled 1855.
PS.
Hurivida Carl Milles nazistiska sympatier ska påverka hur man så här i efterhand ser på hans konst låter jag vara osagt. Man ska kanske skilja på “sak och person”?
Själv tycker jag “Orfeusgruppen” framför Konsertkuset i Stockholm är en rätt imponerande skapelse.
Orfeus i den grekiska mytologin symboliserar musikkonsten och lyran. Han var son till guden Apollon, solens, klarhetens och sångens gud..
Jag bifogar även en bild på CE Johansson där han visar sin kombinationsmåttsats. Det är ju till minne av honom som Guds hand nu står i Stadsparken i Eskilstuna.
CE Johanssons mest kända uppfinning är nog ändå skjutmåttet.
Rolf Waltersson
