Nu kom beskedet – det som alla vi hjälpare fruktar.
– Nazir orkade inte längre. Jag hittade honom i trädgården, hängande i ett träd.
Häromdagen kom beslutet på den nya asylansökan som Nazir lämnat in efter det att hans utvisningsbeslut preskriberats. Migrationsverket gav avslag för att han inte var tillräckligt självmordsbenägen, kristen, anpassad till Sverige eller trovärdig, inte ens vid en sammanvägd bedömning inkluderande att han är hazar. Under natten bestämde han sig slutgiltigt. Läkaren fick rätt i sin bedömning att självmordsrisk skulle vara överhängande vid beslut om utvisning.
Nazir var 15 år när han kom hösten 2015. Han fick sitt första avslag hösten 2017 strax innan han fyllde 17 år. Det tredje, från Migrationsöverdomstolen, fick han i maj 2018. Samma år sökte han uppehållstillstånd för studier enligt ”nya gymnasielagen” men fick avslag.
Nazir hör till dem som ändå haft det bra. Han blev inte åldersuppskriven. I flera år har bott i ett frivilligt familjehem tillsammans med två ”bröder” som hade bättre tur. Trots att han saknat de fyra sista siffrorna har han kunnat studera på folkhögskola.
– Han var en tystlåten mjuk grabb som ville hjälpa alla och visade det med att praktiskt hjälpa till på alla sätt, säger familjepappan Mickael Larsson.
– Han kämpade in det sista med drömmar om en framtid som slogs i spillror. Alltid omtyckt bland oss och sina kompisar. Älskade att lattja med barn. Var en son och brorsa i familjen. Nazir var otroligt älskad och är otroligt saknad.
I juni 2022, fyra år efter att utvisningsbeslutet vunnit laga kraft, sökte Nazir asyl på nytt. Han anförde flera skäl. Liksom tidigare framhöll han att han riskerar att dödas av släktingar då han tvingats döda sin kusin i den marktvist som familjen är inblandad i. Migrationsverket underkänner fortfarande detta asylskäl.
Enligt läkarintygen har han diagnostiserats med PTSD. Det framgår att hans hälsotillstånd är livshotande, kräver kontinuerlig vård som inte finns att tillgå i Afghanistan, och att självmordsrisken vid utvisning till hemlandet är överhängande. Men Migrationsverket anser att det livshotande tillståndet inte får ha samband med beslutet. Eftersom han inte begått självskadliga handlingar tidigare så har han inte gjort sannolikt att hans hälsotillstånd är livshotande.
Nazir har också konverterat till kristendom och är aktiv i en församling och i ungdomsverksamhet. Migrationsverket anser dock att han inte är tillräckligt kristen, och att det därför är ofarligt för honom att återvända till talibanernas Afghanistan där apostater (avfällingar) riskerar att ställas inför shariadomstol.
Han levde de “formbara åren” mellan 7 och 14 års ålder i det USA-påverkade Afghanistan och “bara” åren mellan 15 och 22 i Sverige. Endast de 2-3 år som han var legalt i Sverige anses ha bidragit till hans anpassning till Sverige och hans västernisering. Därför anses han lätt kunna “återanpassa” sig till och försörja sig i talibanernas och arbetslöshetens Afghanistan.
– De här absurda formuleringarna känner jag väl igen, säger Jan Stattin, en av redaktörerna för Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 -2021.
– Jag har läst många asylutredningar, och det är upprörande hur ofta man bara kopierar och klistrar utan att relatera till vad den asylsökande verkligen säger. Rättsosäkerheten är stor.
Under åren 2016 – 2017 var självmordsfrekvensen bland ensamkommande flyktingungdomar nästan tio gånger större än i motsvarande åldersgrupp svenskfödda.
Gymnasielagen fick hoppet att återvända hos cirka 6 000 ensamkommande afghanska ungdomar. De frivilliga familjehemmen som erbjöd skydd, stödet från civilsamhället i flyktinggrupper och på sociala media, möjligheten att få uppehållstillstånd i Tyskland eller Frankrike bidrog till att trenden avtog. Ungdomarna idag är mer mogna, mindre sköra – men ibland räcker det inte för att de ska behålla det livräddande hoppet.
– Det är en skrämmande bild som framkommer med numera närmare 40 avlidna genom suicid och ett ännu mer alarmerande antal försök. Genom flera tidigare undersökningar har det också framkommit katastrofalt hög andel som har tankar om att avsluta sitt eget liv, säger Elisabet Rundqvist, initiativtagare till kartläggningen.
Ingrid Eckerman
