- En nordisk militärallians är också militarism
- En nordisk militärallians innebär inte brott med Nato
- Upprustning och värnpliktiga soldater är inte folkförsvar
- Ned med vapnen, borde idag vara vänsterns rop
Debattinlägget är författat av tidningen Internationalens ledarredaktion.
******
Mobiliseringen underifrån mot ett svenskt Nato-medlemskap fortsätter genom demonstrationer och kulturuttryck. Rörelsen samlar hela den socialistiska vänstern och fredsrörelsen kring ett starkt ställningstagande för fred. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Nato-medlemskap är ett förvisso starkt men inte isolerat uttryck för ökande militarism i Sverige och vårt lands allt djupare inlemmande på den västimperialistiska sidan.
Under 2000-talet har Sverige alltmer intensifierat samarbetet med Nato genom deltagande i militära insatser som den i Afghanistan och allt tätare gemensamma militärövningar.
Vi ser nu dramatiskt höjda militära anslag och ett Sverige som inte längre är en självständig röst för rättvisa och fred i världen. Mycket av det här har sålts in till den breda allmänheten genom att sprida och spela på en rädsla för att Ryssland ska agera militärt mot Sverige. Att Putins regim förtrycker sin befolkning och agerar aggressivt mot flera av grannländerna som varit del av Sovjetunionen stämmer – på samma sätt som Saddam Hussein var en diktator som attackerade Iran och sedan Kuwait. Men behöver vi för den sakens skull rusta upp militärt i Sverige?
Om det finns farliga spänningar i relationen med Ryssland så borde vi snarare fråga oss om svensk militär upprustning eller Nato-utvidgning verkligen gör Norden säkrare? Kanske är det snarare tvärtom, att rustningsspiralen ökar risken för militära konfrontationer.
Vänsterpartiet är en av de krafter som har möjligheten att nå ut med ett anti-militaristiskt budskap som sätter folkens väl framför det vapenindustriella komplexets intressen. Tyvärr har man från ledande håll i partiet gjort motsatsen. “Försvarsmakten skyddar vår demokrati och vår frihet” skrev Nooshi Dadgostar på Facebook förra våren efter en rundtur hos militären. Partiet ställde sig då bakom de ökade satsningarna på militären som började presenteras som alternativet till Nato-medlemskap. Det här budskapet sipprade ner i partiet och den bredare vänstern. I diskussionerna hör man nu också tankar om att vänstern ska driva på för en nordisk militärallians som alternativ till Nato. Det är faktiskt lite märkligt hur den idén kan få fotfäste när Danmark, Norge och Island är medlemmar i Nato samt när Sverige är en partner till Nato.
En nordisk militärallians som motvikt till Nato förutsätter dels att samtliga nordiska länder lämnar Nato och att de resterande kastar medlemskapsansökan i papperskorgen och distanserar sig från samarbete med Nato. Det är bara den ytliga sidan av saken; för att det ska kunna ske måste Norden bryta det täta samarbetet med västmakterna – västimperialismen – och från grunden föra en helt annan inrikes- och utrikespolitik. Det senare är en i sig central uppgift för vänstern i Norden – så låt oss fokusera på det innan vi börjar argumentera för fördjupade allianser.
Man måste också ha i åtanke hur länder som Sverige och Danmark var för sig eller gemensamt har agerat militärt i Irak, Afghanistan och Mali för att nämna några exempel. En nordisk militärallians under rådande politiska grundförhållanden skulle med stor sannolikhet bli hyfsat sysslolös vad gäller att försvara gränserna – men desto mer aktiva i att involvera sig i militära äventyr i det globala Syd.
En annan mycket viktig grundfråga vänstern måste ta tag i är karaktären av den nuvarande militärmakten. Vi marxister ser den som verktyg för en i grunden borgerliga överhetsstat. Kan den i sig, som Nooshi Dadgostar sade, vara folkmakten och frihetens värn? Kräver inte det ett helt annat slags folkligt styre och självförsvar i motsats till ett samhälle styrt av en liten allt rikare och maktfullkomlig elit på de breda befolkningsgruppernas bekostnad?
Nu blir allt tal om utvidgad värnplikt, ökade militäranslag och gemensamma militära kraftsamlingar i Norden bara försvar av militarism, vapenindustriella komplex och imperialistiska hot mot det globala Syd och världsfreden. I det här läget, nu mer än någonsin måste vänsterns rop vara social upprustning, militär nedrustning och ned med vapnen!
LÄS OCKSÅ:
