Ungefär 285 000 pensionärer får bostadstillägg. Det motsvarar ungefär antalet pensionärer i Sverige som har så låg pension att de hamnar under EU:s fattigdomsgräns.
Uppskattningar visar att ytterligare 100 000 pensionärer kan vara berättigade till bostadstillägg.
Pensionsmyndigheten försöker nå ut till de pensionärer som kan vara berättigade till stödet.
“Det gäller att fortsätta jobba med mörkertalet och försöka nå ut till dem som har rätt till bostadstillägg men som av olika skäl inte söker”, säger Sabina Masic på Pensionsmyndigheten.
Ett annat problem Pensionsmyndigheten brottas med är långa handläggningstider. Vid ett tillfälle tvingades man betala skadestånd till en person vars ansökan blev liggande i 5 månader utan åtgärd.
“Vi har fortfarande långa handläggningstider. Men i december förra året anställdes drygt 50 personer som nu har utbildats och börjat arbeta med berget av ansökningar”, säger Sabina Masic i en intervju med Aftonbladet 20 september.
“Men bostadstillägg är en komplex förmån med många regler och väldigt mycket detaljer som ska tas hänsyn till i beräkningar och beslut”, fortsätter hon.
Sedan hör jag nyheterna igår, 21 september, angående statsbudgeten för nästa år att pensionerna ska höjas “rejält”.
De pensionärer som ligger inom inkomstspannet 9000-16 000 kronor per månad ska få höjd pension med upp till 600 kronor.
Men denna “rejäla” höjning på upp till 600 kronor kommer att gå till de som ligger i mitten av detta inkomstspann. Minst blir det till de som ligger i toppen och botten av detta spann.
Det låter märkligt – att de som ligger med månadspension ner mot 9000 kronor ska få minst. Men vi får väl se hur det blir när tabellerna är klara.
Systemfel
För min del förefaller det hela vara ett systemfel. Först har vi ett stort antal pensionärer som har så låga pensioner att de betraktas som fattigpensionärer. Sedan kan man “rätta till” detta genom att betala ut bostadstillägg. Ett bostadstillägg som inte alla berättigade söker av olika anledningar.
De kanske inte vet att de har rätt till bostadstillägg.
Jag har också hört pensionärer som ser bostadstillägg som nån slags “fattigvård” som de inte vill böna och be om, och därför avstår att söka. Det kanske är därför myndigheterna använder begreppet bostadstillägg i stället för “bostadsbidrag” nu när det, inom främst borgerliga kretsar, anses som fult och oanständigt att leva på “bidrag”.
Varför inte i stället se till att alla pensionärer får så anständiga pensioner att de har råd att bo utan dessa bostadstillägg/bostadsbidrag.
Tänk vilken enorm byråkratisk apparat det krävs för att administrera allt detta. Hur mycket kostar det att hantera alla dessa bidragsansökningar?
Byråkratiska kostnader som vore helt onödiga om alla fick en pension och en inkomst att leva på utan bidrag.
Skulle Pensionsmyndigheten lyckas nå ut till de cirka 100 000 som inte söker bostadstillägg, så ökar den byråkratiska apparaten ytterligare.
“Kapitalet höjer hyrorna
och staten bostadsbidragen
Så kan man fiffla en smula
med den järnhårda lönelagen
Och till och med betala mindre i lön
än priset för mat och för hyra
För staten skjuter så gärna till
om levnadsomkostnaderna blivit
allt för dyra”—Ebba Grön – Staten och kapitalet
Man kan få bostadstillägg även om man äger sin bostad.
Maxbeloppet för ensamstående är 6 540 kronor i månaden.
Bostadstillägget är skattefritt.
Har man en total pension, inklusive tjänstepension, som är mindre än 16 500 kronor i månaden efter skatt kan man vara berättigad till bostadstillägg.
Vid bedömningen tas hänsyn till pensionens storlek, boendekostnaden och eventuella tillgångar över 100 000 kronor. Som tillgångar räknas sparkapital, fritidshus och värdepapper.
Rolf Waltersson
