Jag sitter och bläddrar i några gamla kartböcker.
Den ena är “Bergvalls Skolatlas”, från 1926. En sliten kartbok jag har kvar efter min mamma som använde den när hon gick i folkskolan i slutet av 1920-talet.
När jag tittar på bilden över Afrika ser jag Franska Ekvatorialafrika, Brittiska Östafrika, Portugisiska Västafrika, Italienska Libyen, Belgiska Kongo och så vidare.
I stort sett hela den afrikanska kontinenten är uppstyckad i kolonier.
I en annan atlas, Vår Världsatlas 2012 Norstedts förlag, blir denna bild ännu tydligare. Det är en bild som visar hur Afrika var uppdelat i kolonier 1914. Där har man färgat de olika kolonierna utifrån respektive kolonialland, så att man tydligt ser “vem som äger vad”. Det är Frankrike, Storbrittanien, Tyskland, Portugal, Italien, Belgien och Spanien som då lagt rabarber på nästan hela kontinenten. (se den bifogade kartbilden)
Det är bara tre områden med ljusgrön färg som har beteckningen “självständig stat”. Det är Abessinien, Liberia och Sydafrikanska Unionen.
Att dessa tre undantag betecknas som “självständig stat” betyder inte att människorna som bodde där var fria och självständiga. De var också under utländskt herravälde även om de formellt inte var kolonier.
I Liberia, som var en av de viktiga platserna för slavhandeln, heter huvudstaden Monrovia. Stadens namn är taget efter den amerikanska presidenten James Monroe 1758-1831. Man funderar över varför ett afrikanskt land döper sin huvudstad efter en amerikansk president? Är det enbart en hyllning?
James Monroe utfärdade den så kallade “Monroedoktrinen” som bland annat slog fast hur USA ska förhålla sig till kolonialismen och europeiska länders inblandning i Sydamerika, som USA ser som sin egen “bakgård” där man själv ska styra och ställa som man behagar.
Abessinien (nuvarande Etiopien och Eritrea) ockuperades av den fascistiska Mussolinis Italien under mellankrigstiden. Abessinein blev således en Italiens koloni efter 1914.
Och hur var det med Sydafrikanska Unionen som “självständig stat”? Sydafrikanska Unionen bildades 1910 efter beslut i det brittiska parlamentet 1909. Hur självständig är befolkningen i södra Afrika om det är i London man fattar besluten? Dessutom kan man knappast påstå att apartheidsystemet innebar någon frihet och självständighet. I alla fall inte för den svarta majoritetsbefolkningen.
Notera också att Rio de Oro (Västsahara) 1914 var ockuperat av Spanien och kallades då Spanska Sahara. Idag ockuperat av Marocko.
Så det är nog ingen överdrift att påstå att det var, och till stor del fortfarande är, utländska herrefolk som styr och ställer över utvecklingen i Afrika. Ja, inte bara Afrika. För tittar jag i mammas gamla skolatlas hittar jag Brittiska Främre Indien, Brittiska Bortre Indien, Franska Indokina och så vidare.
Även om kolonierna formellt blivit självständiga sitter de fortfarande fast i de ekonomiska och koloniala klorna.
Något att tänka på när vi funderar över tillståndet i världen med motsättningar och krig. Hur mycket är “efterverkningar” av kolonialismen och de konflikter den skapade? Hur mycket beror på de statsbildningar som kolonialmakterna beslutade om? Hur mycket av krig och konflikter idag beror på hur kolonialmakterna då drog sina gränser i den afrikanska ökensanden?
Rolf Waltersson
