Med jämna mellanrum blossar debatten upp om vårat rättssystem med nämndemän, lekmannadomare, i våra tingsrätter och som utses av kommunfullmäktige.
Senast är det Jan Guillou som i sin krönika i Aftonbladet ännu en gång går till frontalangrepp mot systemet med lekmannadomare som är “politiskt valda”:
“Lika lite som jag skulle vilja dömas av sverigedemokrater, skulle Jimmie Åkesson (SD) vilja ställas inför en domstol som består av vänsterpartister”, skriver Jan Guillou.
Systemet med nämndemannasystemet går tillbaka till 1200-talet. Det kunde gå till så att bönderna inom en socken, ett härad utsåg, “nämnde”, 12 ledamöter som skulle sitta vid tinget då brottslingar skulle rannsakas och tvister skulle lösas. Minst 7 av dessa 12 skulle närvara för att tinget skulle kunna fatta beslut.
Tanken var att brottslingar skulle dömas och tvister skulle lösas av gelikar. Det vi idag kallar lite lättsinnigt kallar “vanligt folk”. Eller “ha nära koppling till vad som händer i vårt samhälle och människors livssituation och problem”, som Sveriges Domstolar formulerar det.
Helt enkelt att nämndemännen ska vara representativa för befolkningen.
Därefter har systemet reformerats undan för undan så att vi idag vid tingsrätterna har 1 domare som är juristutbildad, och tre nämndemän som då representerar “vanligt folk”.
Vad Jan Guillou invänder emot är att det är de politiska partierna i kommunfullmäktige som nominerar dessa nämndemän och att de därmed är politiskt färgade så att vi har nämndemän som är moderater, socialdemokrater, miljöpartister, sverigedemokrater, vänsterpartister och så vidare.
Men tanken bygger på att man ska lämna den “politiska ryggsäcken” hemma när man sitter som nämndeman och att man ska ta ställning så sakligt och objektivt det bara är möjligt utan att blanda in partipolitiska värderingar.
Kritikerna mot systemet menar, med en viss rätt, att politiskt valda nämndemän innebär en rättsosäkerhet, att man är färgad av sina politiska åsikter, och att systemet måste göras om. Men hur?
En del menar att nämndemännen måste utses på annat sätt än av kommunfullmäktige så att de blir “opolitiska”. Andra menar att det bara ska vara juristutbildade domare.
Är man åtalad för stöld och är invandrare som bor i Rinkeby ligger man risigare till om en nämndeman är sverigedemokrat. Och är man åtalad för ekonomisk brottslighet och helsvensk som bor i Djursholm ligger man risigare till om en nämndeman är vänsterpartist, enligt Jan Guillous infallsvinkel.
Jag vet att Vänsterpartiet för ett antal år sedan i riksdagen väckte förslag att bredda rekryteringen av nämndemän. Till exempel att 20 procent av nämndemännen kunde utses av ideella organisationer med humanistiska värderingar. Exempelvis Röda Korset, Stadsmissionen, Diakonia och liknande. Detta även med anledning av att partierna får allt färre medlemmar och att “rekryteringsbasen” därmed försvagas. Så även av den anledningen kan det vara motiverat att kunna utse nämndemän som står utanför de politiska partierna.
“Även människor som inte är medlemmar i politiska partier har politiska värderingar”
Men i sak gör det ingen skillnad. För även människor som inte tillhör politiska partier har sina politiska sympatier och antipatier. De röstar på olika partier. Skillnaden blir snarare den omvända mot vad Jan Guillou och andra säger sig eftersträva. Nämndemännen blir lika “politiska” som nu, men vi vet inte var de “hör hemma” eftersom det inte står skrivet i pannan.
Jan Guillou kan bli dömd av sverigedemokrater utan att ens veta att nämndemännen är sverigedemokrater. Domaren kan vara sverigedemokrat, eller moderat, eller något annat, utan att Jan Guillou vet om det.
Samma sak med de som menar att det enbart ska vara juristutbildade domare. Även jurister har sin politiska grundvärderingar, men som de inte behöver skylta med.
Dessutom är det snedrekrytering till högre utbildningar. Det är en överrepresentation från borgerliga miljöer med borgerliga värderingar som läser juridik och blir domare, åklagare och försvarsadvokater.
Med enbart utbildade jurister i våra tingsrätter kommer det förmodligen att bli en stor övervikt av moderater och andra borgerliga partier som dömer. Alltså inte någon bredd av “vanligt folk”.
Jan Guillou, liksom många andra kritiker av systemet, påstår att att det är en lönande födkrok för avdankade politiker att utses som nämndemän:
“För de politiska partierna har systemet tjänat som en försörjningsersättning för trogna partigängare som inte dög till riksdagsledamöter eller annat fint. Därför partiernas ovilja att göra sig av med det föråldrade systemet”,
skriver Jan Guillou i sin krönika.
Hur mycket tjänar man som nämndeman?
“Nämndemän får ett grundarvode för tjänstgöringen i domstol. Arvodet vid tjänstgöringstid kortare än tre timmar är 250 kronor per dag och vid tjänstgöringstid tre timmar eller längre 500 kronor per dag.
När en nämndeman har förlorat inkomst ger det i regel rätt till ersättning. Ersättningen beviljas för den faktiska inkomstförlust nämndemannen haft på grund av tjänstgöringen i domstolen. Nämndemannen ska vid varje tjänstgöringstillfälle styrka hur stor inkomstförlusten varit”.
—Källa: Ersättningar och rättigheter – Sveriges Domstolar (uppdaterad: 30 juni 2022).
Från och med 1 januari 2023 höjs arvodet till 340 kronor för upp till tre timmar tjänstgöring och 680 kronor vid tjänstgöring för hel dag.
Denna “försörjningsinrättning” ger alltså nu 250 kronor för halvdag och 500 kronor för heldag.
Med tanke på att en nämndeman kallas in för tjänstgöring cirka 1-2 gånger per månad kan man tjäna cirka 500-1 000 kronor i månaden.
Det skulle bara behövas en knapptryckning för Jan Guillou och andra att ta reda på fakta. Men skulle de göra det spricker hela poängen att nämndemannauppdraget är en lönande födkrok för “trogna partigängare”.
Tanken med denna låga, näst intill symboliska, ersättning är att nämndemannauppdraget ska vara ett förtroendeuppdrag – inte en inkomstkälla.
I Sverige finns cirka 8 500 nämndemän knutna till våra domstolar. Här i Eskilstuna tingsrätt finns det 66 nämndemannaplatser, varav två är vakanta för tillfället.
Det innebär att skulle vi ha enbart utbildade jurister skulle det behövas flera tusen nya jurister för att fylla ut tomrummet om nämndemannasystemet avskaffas.
PS. Jag har två mandatperioders erfarenhet som nämndeman så jag vet i alla fall något vad pratar om. Beträffande ersättningen så skulle man lämna in ett intyg från lönehandläggaren (Eskilstuna kommun) som visade hur stort mitt löneavdrag varit för att jag skulle få ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Lästips:
- Rättsosäkerheten växer i takt med Sverigedemokraterna – Jan Guillou. Aftonbladet, 4 december 2022.
- Ersättningar och rättigheter – Sveriges domstolar (uppdaterad: 30 juni 2022).
- Lekmannadomstolarnas vara eller icke vara – En genomgång av för- och nackdelar ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet – Isabelle Sewélen. VT2021
- Olle Hjortzberg – Wikipedia.
Rolf Waltersson
