Nooshi Dagdostar, partiledare för Vänsterpartiet, medverkade under gårdagen i ett samtal vid det årligen återkommande evenemanget “Folk och Kultur” i Eskilstuna.
Samtalet gick ut på att Nooshi Dadgostar “väljer ett konstverk som påverkat henne personligen”. Därefter blev det ett samtal med moderator Benny Marcel, generaldirektör för Nordisk Kulturfond.
När Nooshi Dadgostar ändå var i stan passade Vänsterpartiet på att bjuda på sopplunch vid Lilla scenen i teatern. Därefter blev det ett samtal i den fullsatta lilla teatersalongen om kultur och politik. Ett avspänt, personligt, men samtidigt intressant samtal mellan Maria Forsberg Och Nooshi Dadgostar om kultur och politik.
Inledningsvis kunde Nooshi konstatera att det var stor skillnad mellan konferensen “Folk och Försvar”, där det var stor övervikt manliga deltagare, jämfört med när “Folk och Kultur” träffas där det är stor övervikt kvinnor. I alla fall vid mötet i Lilla teater. Detta säger en del om samhället. Männen tar hand om “det hårda”. Kvinnorna tar hand om “det mjuka”.
Det som diskuterades var hur viktigt det är med folkbildning i alla dess former. Inte bara den “vanliga” skolutbildningen utan även Folkhögskolorna, Musikskolan, som nu breddat verksamheten och numera heter Kulturskolan, Studieförbunden, Biblioteken, inte minst skolbibliotek och så vidare.
Nu har ju den rya högerkonservativa regeringen tagit en rad beslut som både försvagar och hotar kulturlivet. Nerdragning av anslag till studieförbund och folkhögskolor. Införande av avgifter till våra offentliga statliga museer, där det nu ska kosta pengar att ta del av det kulturarv som, inte minst SD, vurmar för.
I stället för att hålla “armlängds avstånd” ser vi hur man politiskt nu vill styra kulturutbudet. Man börjar rensa bland böcker på våra bibliotek, man vill förbjuda sagostunder där dragqueens läser sagor för barn med mera. Jag har tidigare skrivit i eFOLKET hur man också politisk vill styra vad som får- och inte får målas när det gäller gatukonst och graffiti (se lästips).
Men kultur handla inta bara om rätten och möjligheten att “konsumera” kultur. Det handlar också om möjligheten att själv kunna “skapa” kultur. Där har skolan en viktig uppgift att fylla. Men framför allt våra kulturskolor som är plantskolor för många barn och ungdomar.
Även den bakgrund man har spelar roll när det gäller deltagande och utövande av konst och kultur. Är föräldrarna lågutbildade är risken större att barnen hamnar i utkanten av kulturlivet jämför med om man kommer från en familj där föräldrarna är högre utbildade. Därför, menade Nooshi Dadgostar, att klassamhället inte bara ökar de ekonomiska klyftorna, det ökar även de sociala och kulturella klyftorna.
Även kulturarbetarnas roll och ekonomi kom på tal. Nu i dessa digitala tider är det många som vill hålla sig framme och “ta för sig av” de frukter som skapas av musiker och andra konst- och kulturarbetare.
Att se till att teater, musik, dans och annat turnera och “visas upp” runtom i hela landet ökar möjligheterna för kulturarbetare att kunna leva och försörja sig. Nooshi nämnde att Norge är ett bra exempel på hur man försöker sprida kulturen. Nooshi nämnde filmen som ett exempel. Vi går i allt mindre utsträckning och ser film på biografer. I stället sitter vi hemma och ugglar i vår ensamhet när vi “konsumerar” film.
Avslutningsvis kom det fram att Nooshi Dadgostar och Maria Forsberg hade det gemensamt att de båda lärde sig spela klarinett i den kommunala musikskolan (kulturskolan).
Efter att samtalet på scenen var avklarat tog sig Nooshi Dadgostar tid att prata med “åhörarna”. Därefter kilade hon iväg för att medverka i samtalet på Folk och Kultur med Benny Marcel.
Om jag fattade rätt skulle Nooshi ta upp en ny bok som skrivits av en som arbetar på dagis, eller förskola, som det nu heter. Alltså en modern arbetarskildring. Vi har ju många arbetarförfattare som skildrat arbetarnas liv och villkor förr i tiden, några generationer bakåt. Men det är inte lika vanligt med skildringar hur det är att vara löneslav i dagens “moderna” arbetsliv där man nu även börjar tumma på LAS och anställningstryggheten och annat.
På tal om kultur. De utställningar föreläsningar och annat som äger rum inne på Stiga Sport Arena är visst gratis, eller snarare avgiftsfritt. I övrigt kostar det pengar, ganska mycket pengar. Till exempel om man vill lyssna på samtalet mellan Nooshi Dadgostar och Benny Marcel på Torget i Munktell Sceince Park, eller andra aktiviterer i övriga lokaler. Då måste man köpa deltagarpass:
- Ordinarie pris 1-dagspass 1 750 kr inkl. moms
- Ordinarie pris 2-dagspass 2 500 kr inkl. moms
- Ordinarie pris 3-dagspass 3 450 kr inkl. moms
Vad passar bättre än att avsluta med citatet av Ernst Wigforss (S), finansminister 1925-1926) och (1936-1949):
Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt vore vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet”.
Lästips:
- När konsten blir för konstig blir det konstigt – eFOLKET, 10 september 2019.
Rolf Waltersson
Läs också:
