Francisco Contreras håller det ej för osannolikt att den politiska krisen i Peru kan leda till en protestvåg i landet, som slutar med att den politiska eliten i Lima störtas. Hans artikel har också varit publicerad i tidningen Internationalen.
*****
Högerkrafter och medierna menar att det var den avsatte presidenten Pedro Castillo som försökte genomföra en statskupp. Castillos anhängare och folkrörelserna menar att det var högern som utnyttjade läget för att avsätta Castillo. Vad som utlöste statskuppen och hur det slutade är kanske mindre bestridd. Kongressen skulle besluta om att ställa presidenten inför riksrätt.
Pedro Castillo meddelade timmarna innan och som en sista utväg att han skulle upplösa kongressen och utlysa val till en konstitutionell församling, göra om domstolsväsendet och införa undantagstillstånd. Det slutade med att Pedro Castillo greps och vicepresidenten Dina Boluarte utnämndes till ny president. Pedro Castillo sitter fortfarande häktad och kommer att åtalas för att ha brutit mot konstitutionen.
De första två dagarna tycktes läget vara under kontroll men nu har spontana protester tagit fart. De södra provinserna i Peru är i uppror. Det är de andinska områden med Quechua- och Aymara-folken som röstade fram Pedro Castillo till president mot högern i Lima. De blockerar gator med käppar och stenar för att uttrycka sitt missnöje med eliten i Lima och den nu tillsatta presidenten. Det politiska etablissemanget från höger till vänster är helt tagna på sängen och har svårt att kontrollera ett spontant gräsrotsuppror.
Kraven är i huvudsak att kongressen stängs, att den nu tillsatta presidenten Boluarte utlyser nyval och att Castillo släpps. Roger Galindo, ledaren för Frente Único de Defensa por los Intereses de Canchis (Fudic) kräver en “omedelbar stängning av kongressen och nya val, vi måste protestera tills kongressen stänger”. Gräsrotsorganisationerna i Valle de los ríos Apurimac, Ene y Mantaro, zonen som går under namnet VRAEM och som är en av fattigaste regionerna i landet med stor närvaro av knarkkarteller, marscherar mot Lima. “Om Castillo entledigades måste även kongressledamöterna gå”, lyder deras uppmaningen till folkrörelserna i landet.
Peru är drabbat av en kronisk politisk kris. De senaste fyra åren har landet haft sex presidenter. Samtliga sitter i fängelse eller är på flykt. Den politiska krisen har varit ett effektivt vapen för både högern och det internationella kapitalet – med intressen i gruvindustrin och agrobusiness – att styra landet.
Samtidigt som de gör historiska vinster, med hög tillväxt, med stor ojämlikhet och fattigdom, har de politikerna i sina händer, helt indragna i återkommande kriser och korruptionshärvor. De andinska folken protesterar både mot det korrupta politiska etablissemanget och mot kapitalet i gruvnäringen och jordbruket som förstör lokalsamhällen, förgiftar vatten och floder och tar över deras mark.
Pedro Castillo blev ett offer för detta. Han fick aldrig regera. Hans seger i presidentvalet i juni 2021 blev ett hårt slag för Limas högerkrafter. Det tog nästan två månader för dem att erkänna att Castillo, ursprungsfolk och lärare från landsbygden, hade besegrat dem. Högern upprättade sedan alla möjliga hinder och torpederade alla hans politiska initiativ. På ett och halvt år som president försökte den parlamentariska högern avsätta honom fyra gånger. I medierna pågick konstant och utan besinning en kampanj mot presidenten och hans ministrar. Det hårt korrumperade rättsväsendet var ett effektivt vapen för att underminera Pedro Castillos trovärdighet.
Limahögern trodde att Castillo var ett lätt byte. Men protesterna från folkrörelserna håller på att förstöra festen. Protestvågen i landet kan sluta med att den politiska eliten i Lima störtas. Allt pekar på att krisen kan komma att förvärras den närmaste tiden.
Francisco Contreras, Stockholm
