Khrystyna Hevchuk:
Ukrainska flyktingar som har bott i Sverige under massflyktsdirektivet i två år kan folkbokföras, få personnummer, öppna BankID, använda Swish och få bättre medicinsk och social hjälp. Kort sagt har de kunnat ta del av möjligheterna i det svenska samhället. Men en betydande del av dessa ukrainare befinner sig fortfarande utanför detta system.
Ett exempel på detta är en ukrainsk bebis född i Sverige efter den 1 november 2022. Trots att barnets mamma kan folkbokföra sig, kan inte barnet göra det eftersom hen inte har bott fysiskt i Sverige i två år – ett krav för att få personnummer.
Detta skapar svårigheter för familjen: mamman kan inte få stöd hos Försäkringskassan för barnet som inte är folkbokfört, och barnet har begränsad tillgång till fullständig medicinsk vård.
Det uppstår en uppdelning inom familjen: ett femårigt barn som har bott i Sverige i två år och mamman kan vara fullvärdiga delar av samhället, men inte det ettåriga barnet. Hur denna uppdelning påverkar det lilla barnets psykologiska välbefinnande kan man bara spekulera i.
Denna uppdelning av ukrainare i olika ”kaster” kommer inte bara att existera inom familjer, utan även i det svenska samhället i stort. Tjänstemän inom statliga, medicinska och andra institutioner kan lätt fråga ukrainare som söker deras tjänster: “Är ni de som fick personnummer före den 1 november 2024, eller tillhör ni den andra gruppen som fick det efter detta datum? Eller har ni kanske inget personnummer alls?” Dessa frågor kan till och med beröra en och samma ukrainska familj.
Det vore skrattretande om det inte berörde tusentals människor. Enligt Migrationsverket bor över 1500 ukrainska barn i åldern 0 till 6 år som kom till Sverige sedan den 1 november 2022. Föräldrar till dessa barn kommer inte att få socialt stöd eftersom de kan registrera sig i folkbokföringen först efter den 1 november 2024, när ukrainare enligt lagförslaget kommer att förlora tillgången till socialförsäkringsbalken.
Totalt kommer begränsningarna att påverka omkring 4000 ukrainska barn, vilket negativt påverkar deras familjers sociala och ekonomiska situation samt deras möjligheter i samhället. Den totala mängden av ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet efter den 1 november 2022 är enligt Migrationsverket cirka 20 000.
Just nu kan ukrainare registrera sig och få tillgång till socialt stöd tack vare förlängningen av massflyktsdirektivet på EU-nivå till 2026. Men detta är endast möjligt fram till den 1 november, när lagen träder i kraft. Det mest effektiva sättet att undvika ett sådant “kastsystem” i det svenska samhället är att upphäva lagförslaget, som inte hjälper ukrainare utan bara förvärrar deras problem.
Lagförslaget var en god regeringsinitiativ som kunde ha förbättrat situationen för tusentals ukrainska flyktingar, men just nu verkar det bara skapa fler hinder.
Khrystyna Hevchuk
Ordförande,
RefugeeHope. UA&SE
