I lördags åkte jag förbi vid Studiefrämjandet som ligger längs Västeråsvägen. Där finns de enda öppna graffitiväggarna i Eskilstuna där det är fritt fram för vem som helst att måla. Jag såg två killar som just börjat med en ny målning.
Nyfiken som jag är stannade jag till för att titta och prata med dem. Det var Roger Lindgren från Eskilstuna och Joakim Landelius, som åkt hit från Linköping för att hämta ett akvarium. När han ändå var i Eskilstuna passade han på att måla graffiti tillsammans med Roger. De hade just börjat med att skissa sin målningen.
När jag åkte förbi fyra timmar senare började det hela ta form. Egentligen gjorde de varsin målning, men som ändå hängde ihop och kompletterade varandra.
Roger målade en fantasifigur, en megaminior, som finns med i den nya filmen “Dumma mej 4”.
Det är en animerad film som handlar om Gru och hans familj som tvingas fly från brottslingen Maxime Le Mal. De mäktiga megaminiorerna med superkrafter dyker upp som specialagenter i filmen.
Roger kan måla små, små detaljer. Som sytråden i sömmarna på megaminiorens jeans. Jag blir imponerad av att man kan måla så små tydliga detaljer med sprayflaska.
Jag berättar att jag för några år sedan sett “en gubbe med skägg” på en graffitimålning här vid Studiefrämjandet. Den var så detaljrik att man kunde se varenda skäggstrå. Roger berättar att det var han som målat bilden. Det var en God Jul-hälsning han målade dagen före julaftonen 2018.
Roger berättar att det handlar om “burkteknik” – att man skakar, vrider och vänder och hanterar sprayburken så att man får fram de smala färgstrålarna.
Joakims motiv ser mera abstrakt ut. Mera som former och färger. Men jag tycker mig ändå se en bokstav – ett S i höger kant på bilden.
Och det är just vad det är. Det är bokstäver. Alltihopa är bokstäver, men så subtilt utformade att man inte ser dem om man inte kan “det hemliga språket”. Att måla snirkligt och fantasifullt utformade bokstäver är vanligt bland graffitimålare.
Jag vill göra jämförelsen med musik, kanske främst vissa former av jazz, där man hör själva melodin lite här och där fastän den är invävd i en rökridå av musikslingor och improvisationer.
Inom musiken talar man om att ha “musiköra”. En del har absolut gehör som är den högsta ytterligheten, och de som är tondöva i den andra änden på skalan. Och så har vi det stora flertalet som i olika grad ligger mellan absolut gehör och tondövhet.
Inledningsvis nämnde jag att Roger och Joakim gjorde varsitt motiv. Rogers megaminior och Joakims abstrakta bokstäver.
Men de båda motiven knyts samman av megaminorens hemliga vapen som skjuter sin magiska (laser)stråle som borrar sig in i de abstrakta bokstäverna så att de lyses upp inifrån. Tittar man noga ser man strålens orangea färg lysa inne i bokstäverna som nu, helt plötsligt, blivit som en galax som genomborras av megaminiorernas hemliga vapen. I alla fall om man har ett lyhört “bildöga”. Den “lomhörde” ser inte detta.
Inom musiken talar man om “musiköra”. Kan man då inom bildkonsten tala om “bildöga” – att en del ser, eller tycker sig se, det som andra inte ser? Och att detta i så fall blir tydligast när det gäller abstrakt, icke-föreställande, bildkonst.
De som har “bildöga” kanske ser bokstäverna i Joakims målning. Andra gör det inte. Jag såg i alla fall ett S utan att veta att det är bokstäver omgivna och delvis dolda av improvisationer.
Jag bifogar ett par andra graffitimålningar som nu finns att beskåda vid Studiefrämjandet. De har också bokstäver som tema. Men där är det lite lättare att urskilja de olika bokstäverna.
För många år sedan såg jag en bildutställning på Form & Färg vid Bruksgatan här i Eskilstuna. Konstnären, jag minns inte namnet, så något i stil med; “Jag försöker måla som John Coltrane spelar”. Utan att förstå, förstår jag ändå hur han menade. Därav förklaringen till rubriken på min artikel.
För er som inte känner till John Coltrane (1926-1978) – han var amerikans jazzmusiker och saxofonist som spelade ihop med storheter som Charlie Parker, Miles Davis, Thelonius Monk med flera.
PS. Förutom bilderna från den här nya graffitimålningen, visar jag också Roger Lindgrens God Jul-hälsning 2018, där man ser varenda skäggstrå i den något udda jultomtens skägg. Jultomten är en gremling, ett lurvigt troll, från en annan tecknad film.
Text & Foto
Rolf Waltersson
