De senaste 24 timmarna har ytterligare 61 palestinier dödats i samband med israeliska bombangrepp. Sedan Israel bröt vapenvilan 18 mars uppgår antalet dödade Gaza-bor till minst 730. Även under perioden då vapenvilan formellt rådde (19 januari – 17 mars) skördade israeliska beskjutningar och drönarattacker många palestinska liv, minst 170.
Det totala antalet dödade i Gaza-området sedan oktober 2023 har nu passerat 50 000. Dessutom finns omkring 11 000 saknade. De förmodas nästan alla vara begravda under rasmassorna, varför antalet dödade genom den israeliska krigsmaktens direkta våldshandlingar i realiteten uppgår till drygt 61 000. Det stora majoriteten av dem som dödats har varit barn, kvinnor och åldringar.
Ytterligare 150 000 Gaza-bor beräknas ha omkommit på grund av umbäranden orsakade av Israels krigföring och utsvältningspolitik.
Den israeliske krigsministern Israel Katz har i dagarna offentligt redogjort för målen med de nu pågående angreppen. Insatserna av marktrupper i Gaza-områdets södra och norra delar syftar enligt Katz till att fördriva befolkningen i riktning mot områdets centrala delar, söder och norr om den centralt belägna nyockuperade och utvidgade så kallade Netzarim-korridoren.
Katz har också sagt att det handlar om att förverkliga Trumps plan på “frivillig emigration”, det vill säga att fördriva palestinierna bort från Gaza-området.
Enligt israeliska medier har Katz instruerat armén att “besätta ytterligare mark i Gaza-området och att evakuera befolkningen”.
“Ju mer Hamas framhärdar i sin vägran att frige gisslan, desto mer territorium kommer de att förlora, territorium som kommer att annekteras och tillföras Israel”, har Katz enligt den israeliska nyhetstidningen The Jerusalem Post sagt.
Det som Katz kallar “Hamas vägran” handlar i realiteten om att Hamas står fast vid överenskommelsen från i januari. Enligt den skulle frigivningen av gisslan ske i omgångar, och de sista utväxlingarna skulle äga rum under processens fas två.
Utväxlingarna av fångar har under fas ett skett enligt vad januariöverenskommelsen föreskriver. Men på grund av att det under fas två, enligt överenskommelsen, förutom fortsatt frigivning av fångar också ska ske ett totalt israeliskt tillbakadragande från Gaza-området fanns det från den israeliska regeringens sida ingen vilja att gå vidare med fas två och fas tre. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hade också informellt lovat regeringens uttalat fascistoida och rasistiska partier att återuppta kriget efter fas ett.
Det Netanyahu gjorde var att plötsligt kräva att alla i gisslan skall friges i ett svep. Och att dessutom Hamas ledning skall lämna Gaza-området, samt att Hamas skall låta sig avväpnas. Till de nya “förslagen” fogade den israeliska regeringen ett hot om att i det fall Hamas inte rättade sig efter den av Israel krävda nyordningen i processen skulle ett helvete drabba Gazas befolkning.
För att understryka allvaret i hotet inledde Israel för tre veckor sedan en total blockering av införsel av förnödenheter till Gaza-området, en ren utsvältning med syftet att plåga den palestinska befolkningen skapa förtvivlan och utmattning. Och för snart en vecka sedan inleddes det storskaliga militära angreppet, även det ett krigsbrott. Närmare 700 palestinier har dödats, av dem över 200 barn.
Vad gäller brottet mot vapenvilan och brottet mot januariöverenskommelsen har Israel haft stöd från Vita Huset. Och regeringar som har för vana att huka för Washington och att stryka kolonialstaten Israel medhårs har vägrat fördöma de israeliska krigsbrotten. Sveriges regering tillhör dessa.
Den svenska regeringen har uttryckt “oro” och uppmanat “parterna att respektera vapenvilan och att frige gisslan”. Därmed vill man antyda att ett grundproblem är att Hamas vägrat frige den kvarvarande gisslan. Vilket ju inte är sant. Hamas har följt januariöverenskommelsen under fas ett, och på intet sätt antytt att man tänkt avvika från den under fas två, då de återstående gisslantagna, enligt överenskommelsen, skall friges.
De krav på avvikelser från januariöverenskommelsen som Israel kastat fram är av rent provokativ karaktär. Om Hamas skulle gå med på dem vore det samma sak som att öppna dörren för israeliska marktruppers inmarsch i Gaza-området.
Om Hamas inte går med på de israeliska/US-amerikanska kraven på avsteg från januariöverenskommelsen har Israel hotat med ett militärt angrepp. Och nu, sedan en vecka, har Israel gått från hot till handling.
Netanyahu hävdar officiellt att enda sättet att få gisslan fri är att sätta in ett hårt militärt tryck. Detta avvisas med upprördhet av gisslans anhöriga och stora delar av oppositionen.
De anhöriga har sett hur gisslantagna successivt frigetts av Hamas under fas ett och helt i överensstämmelse med januariöverenskommelsen. De inser att det naturligtvis inte finns någon anledning till att tro att frigivningarna inte skulle fortsätta under fas två – i överensstämmelse med överenskommelsen från i januari.
De anhöriga och oppositionen inser också att Netanyahu och hans regering inte vill låta förhandlingarna gå in i fas två. Netanyahus regering står inte för tillbakadragande från Gaza-området. Den står för erövring av territorium och fördrivning av den palestinska befolkningen.
I Netanyahus regering finns starka krafter som också vill se en annektering av Västbanken och en fördrivning av den palestinska befolkningen även där. Också vad gäller Västbanken har kolonisatörerna uppbackning från Trump-administrationen.
