På SR har nyligen utrikesmagasinet Konflikt haft ett program som summerar Arabiska våren.
Programmet, som är 56 minuter långt, har rubriken “Arabisk vinter”. Det är gjort av Sveriges Radios Mellanösternkorrespondenter Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström. Det gör enligt min mening en utomordentligt bokslut över den arabiska våren. Rekommenderas verkligen.
Programmet illustrerar konkret utvecklingen i Tunisien, Egypten, Libyen, Irak och Syrien och hur det som från början var en folklig, sekulär, demokratisk massrörelse alltmer kom att kidnappas av interna och externa reaktionära krafter.
På Tahrirtorget i Kairo samlades tusentals människor och krävde genomgripande demokratiska förändringar. Dom kände att dom redan börjat förverkliga dom. “Vi levde i Republiken Tahrir” som någon av de intervjuade uttryckte det. Man får höra många insiktsfulla reflektioner över varför allt slutade med katastrof; General Abdul Fatah al-Sisis militärdiktatur. En av de intervjuade pekade på att folket gjorde vad man kan kräva i en sådan här revolution. Men ett problem var den politiska oppositionen. De muslimska brödraskapet som i decennier verkat underjordiskt såväl som öppet lyckades ta hem valet som så småningom kom att hållas. Brödraskapets ledning genomförde förändringar i riktning mot en islamisk stat och möttes av en stark sekulär opposition. Men denna opposition var ledd av liberaler som i sitt motstånd mot brödraskapet satte sitt hopp till militären. Istället för en mobilisering för att besegra brödraskapet i nästa val fick vi se liberal och sekulär medelklass hälsa al-Sisis kupp med glädje. Resultat är att Egypten idag är ett enormt repressivt samhälle, där tusentals sitter fängslade och tystnad råder.
I Libyen ledde Gadaffi-regimens fall inte till demokratiska förändringar utan tvärtom. Islamister, bandit-miliser och makthungriga militärer slåss om makten i ett samhälle i totalt sönderfall. Utländska makter som Frankrike, Turkiet, Arabemiraten och Ryssland m.fl. stöder olika fraktioner. Afrikanska flyktingar som försöker ta sej genom landet för att nå Medelhavet och Europa lever i ett helvete, där många tvingas in i rent slaveri.
I Syrien togs dominansen i oppositionen mot Assadregimen snabbt över av islamister. Al Qaida och senare IS tillsammans med en rad andra liknande organisationer växte fram.
Johan Mathias Sommarström berättar i programmet om hur han hamnar hos Al Qaida och hur han blir oförmögen att genomföra en vettig intervju. Sommarström uttrycker självkritik för den naivitet som han och många journalister hamnade i när de inte förstod hur snabbt den syriska oppositionen, så snart kampen blev väpnad, togs över av jihadisterna.
Jag rekommenderar å det varmaste eFOLKETS läsare att gå in på Sveriges Radio: Konflikt -Arabisk vinter.
Peter Widén