Synskadades Riksförbund vill se ändring.
– Jag ligger efter helt enkelt och tvingas ägna hela min fritid åt att försöka hinna ikapp, säger en studerande med grav synnedsättning på Komvux i Östergötland.
Trots upprepade önskemål nekar skolan eleven att få sina läromedel tillgängliga i punktskrift.
– Det blir en kostnad för skolan att ta fram läromedlen i punktskrift. Läraren tycker att det räcker att jag får materialet uppläst med talsyntes, säger Komvuxeleven.
Det här leder till att eleven, som läser matematik och historia, inte hänger med i undervisningen utan hamnar på efterkälken.
– Det är orimligt att elever inte ska kunna använda punktskriften i sina studier om de behöver det, säger förbundsordföranden i Synskadades Riksförbund Håkan Thomsson.
Komvuxeleven i Östergötland är ett exempel men Synskadades Riksförbund befarar att det finns fler elever som nekas läromedel i punktskrift.
Den 4 januari på den internationella Punktskriftsdagen uppmärksammas minnet av punktskriftens uppfinnare Louis Braille, född i Frankrike den 4 januari 1809.
Enligt Skollagen, kapitel 1 paragraf 8, ska alla ha tillgång till utbildning.
Läromedel
Komvux ansvarar för inköp av läromedel från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Väntetiden för att få ett nytt läromedel i punktskrift kan vara sex till 10 månader. Kostnaden för skolan att köpa in läromedel i punktskrift är densamma som på originalläromedlet + frakt.
Punktskrift
Punktskrift är en rättighet enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:223).
Den 4 januari på den internationella Punktskriftsdagen uppmärksammas minnet av punktskriftens uppfinnare Louis Braille, född i Frankrike den 4 januari 1809.
Alla gravt synskadade och blinda ska kunna kommunicera med ett eget skriftspråk. Få som förlorar synen i vuxen ålder får en ordentlig utbildning i punktskrift. Att få lära sig punktskrift är ingen rättighet i svensk lag. Det är stor risk att den som förlorar synen även går miste om ett fungerande skriftspråk.
Punktskrift är upphöjda kännbara punkter som bildar tecken som läses med fingertopparna. Goda punktskriftsläsare läser åtminstone ungefär så fort som man pratar. De flesta punktskriftsläsare har lärt sig läsa som barn, men det är fullt möjligt att lära sig läsa rimligt bra som vuxen om man är envis.
Punktskrift finns i böcker, tidskrifter, på läkemedelsförpackningar, hissknappar, bankomater, skyltar och på flera andra ställen i det offentliga rummet (www.srf.nu/punktskrift).
Synskadades Riksförbund
genom
Åsa Nilsson, pressekreterare