Jag har skrivit om spel och spelreklam tidigare. Men det tål att upprepas. För spelreklamen sköljer över oss som en tsunami. En tsunami som dränker allt som kommer i dess väg. Det räcker inte att stänga av TV:n och sluta läsa tidningar för att slippa skiten.
Så fort man går ut på stan möts man av denna infantila reklam på alla dessa stora och upplysta reklampelare som står som spön i backen i vår offentliga miljö.
Spelbolagen satsar enorma mängder pengar för att lura oss i speljävulens klor. Bara under de tre första kvartalen förra året gjordes reklam i Sverige för 5,8 miljarder kronor.
Idag när jag var ute för att uträtta några ärenden sprang jag på några nyuppsatta “reklambudskap”.
Ja vad är det egentligen för “budskap” man vill förmedla?
För mig som inte förstår vad som rör sig inne i huvudet på spelbolagens ägare, för mig som inte förstår de bakomliggande psykologiska mekanismerna som hjärntrusterna på reklambyråerna spelar på, förefaller reklamen totalt fördummande och meningslös.
Vad har en Ninja, som är japanska för “dold person”, för koppling till kasinospel? Kunde man lika gärna ha Joakim von Anka, Zorro, Knoll och Tott, Elaka Måns och Bill och Bull som maskotfigurer?
Och detta med “Vinsten på kontot innan du hinner beställa en latte”. Eller “Vinsten på kontot innan bussen dyker upp”. Det är passé. Det är ute. Det är för länge sedan. Eller i alla fall för några veckor sedan.
Drömgränsen är redan nådd. Vinnaren är redan korad. Vi har redan ett spelkasino som lovar: “Få dina vinster snabbare än blixten”. Detta måste vara oslagbart!
Vem fan vill då stå och vänta på bussen med en kall latte i näven?
Men det är klart, vem satsar miljard efter miljard efter miljard på spelreklam om man inte är övertygad om att det ger vinst – varje gång?
De själlösa hjärnornas kamp över våra hjärnor lär fortsätta.
Text och foto:
Rolf Waltersson
