Artikelförfattaren Linus Larsson är lärare på Åsa folkhögskola.
Sverigedemokraterna presenterar i sitt regionpolitiska inriktningsprogram för Sörmland en rad förslag kring folkbildning. De menar att skattefinansiering endast bör gå till utbildningar som anses främja regional tillväxt, stärka hälso- och sjukvården och bevara kulturarvet. Jag avser att granska dessa förslag utifrån hållbarhet, konsekvenser och verklighetsförankring.
Sverigedemokraterna vill endast ge skattefinansierat stöd till folkbildning om den “präglas av fungerande kontroller, saklighet och allsidighet” och inte bidrar till segregation eller samhällssplittring. Vid första anblick kan detta verka rimligt, men vid närmare granskning blir det tydligt att detta är en vag formulering som öppnar för subjektiva tolkningar och potentiell politisk styrning av utbildningens innehåll.
Folkbildningen i Sverige har en lång tradition av att vara fri och obunden. Att införa en politiskt styrd definition av “saklighet och allsidighet” kan leda till inskränkningar i det fria samtalet och begränsa folkbildningens demokratiska funktion. Det finns dessutom en risk att denna kontroll används för att strypa utbildningar som anses misshagliga av politiska skäl snarare än på objektiva grunder.
SD föreslår att utbildningar som främjar kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård, regional tillväxt och kulturarv ska premieras. Detta innebär en snäv definition av vilka utbildningar som anses värdefulla och exkluderar många andra viktiga områden, såsom humaniora, samhällsvetenskap och konstnärliga utbildningar.
Att enbart prioritera utbildningar med direkt ekonomisk eller praktisk nytta på kortare sikt, innebär att man förbiser den långsiktiga nyttan av en bred och dynamisk utbildningssektor! Exempelvis är kultur och humaniora viktigt för kritiskt tänkande, innovation och samhällsutveckling; dessa fält har ofta oväntade och viktiga effekter på regional tillväxt. Snäva prioriteringar kan leda till att samhället förlorar kompetens inom områden som på längre sikt visar sig vara avgörande!
Förslaget att stegvis avveckla regional finansiering av studieförbund hotar den breda och inkluderande folkbildning som varit en hörnsten i Sveriges demokratiska utveckling! Studieförbund erbjuder utbildning för alla åldrar och bakgrunder, bidrar till integration och sammanhållning och ger människor möjligheter att utvecklas utanför det formella utbildningssystemet.
En avveckling av regionalt stöd riskerar att slå hårt mot landsbygdens utbildningsmöjligheter, där studieförbunden kan vara den enda utbildningsaktören. Detta kan förvärra den regionala klyftan och minska möjligheterna för människor i glesbygd att delta i livslångt lärande och kompetensutveckling.
SD vill att folkhögskolornas regionalt finansierade verksamhet ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov. På ytan kan detta verka effektivt, men det finns flera problem med en alltför snäv arbetsmarknadsanpassning av utbildningarna.
Folkhögskolor har en viktig roll i att erbjuda alternativa utbildningsvägar för människor som av olika skäl inte passar in i det traditionella skolsystemet. Enligt SCB:s uppföljning av allmän kurs från 2023, framgår att 43 procent av deltagarna som fått grundläggande behörighet genom allmän kurs på folkhögskola, har någon form av funktionsnedsättning. Detta visar att folkhögskolans flexibla och individanpassade pedagogik är särskilt framgångsrik för att inkludera personer som står långt från arbetsmarknaden. En överdriven styrning mot arbetsmarknadens kortsiktiga behov riskerar att underminera denna unika styrka och minska utbildningarnas samhällsnytta på längre sikt.
SD:s förslag innebär en betydande inskränkning av den svenska folkbildningen och utbildningssektorns oberoende. De föreslagna reformerna riskerar att minska mångfalden inom utbildning, försämra möjligheterna till livslångt lärande och fördjupa de regionala klyftorna. Att styra utbildningsfinansiering efter en smal politisk agenda hotar den fria bildningen och demokratin i stort! Istället borde fokus ligga på att stärka och utveckla en bred, inkluderande och fri utbildningssektor som kan möta samhällets utmaningar på ett dynamiskt och hållbart sätt med långsiktighet som ledord!
Linus Larsson,
lärare på Åsa folkhögskola
