Eskilstuna Folkhögskola gästades onsdagen 18 april av fotojournalisten Ulf Aneer, som berättade om och visade bilder från Guatemala och arrangörer var Latinamerikagrupperna och Eskilstuna Folkhögskola.
eFOLKET fick också en pratstund med Ulf Aneer inför föreläsningen. Han berättar att han ända från barndomen haft ett intresse för Amerikas ursprungsbefolkning. När han som ung fotograf fick möjlighet att resa så valde han Centralamerika istället för de mer “heta” sydamerikanska länderna (Argentina, Bolivia, Chile med flera) och i Centralamerika valde han inte heller de länder som massmedia koncentrerade sej på (Nicaragua och El Salvador) utan det mer i medieskugga liggande Guatemala. “Jag har alltid haft en benägenhet att gå mot strömmen” förklarar han.
U
lf föddes 1954, samma år som en CIA-ledd kupp störtade den liberale presidenten Jacobo Arbenz. Arbenz hade lett en demokratiseringsprocess och den centrala delen var en jordreform. 500 000 fattiga bönder fick jord. De stora inhemska jordägarna reagerade och det US-amerikanska Unted Fruit vars ägor Arbenz nationaliserade reagerade också. De US-amerikanska storbolagens förlängda arm, CIA, såg till att en högerkupp störtade Arbenz och snabbt återförde jorden till de rika. Sammantaget mer än 100 000 demokrater, vänsteranhängare, arbetare och fattig bönder massakrerades under de närmaste åren som följde efter den av USA:s regering och CIA organiserade militärkuppen!
Här är det på sin plats att notera att en majoritet av landets befolkning är indianer, ättlingar från det Mayarike som de spanska erövrarna krossade i början av 1500-talet.
Den indianska befolkningen är koncentrerad till landsbygden och utgör dess fattiga bondemassor. I städerna finns den del av befolkningen som härstammar från spanjorerna. Ulf Aneer kallar dem “Ladinos” och han beskriver en reell klyfta mellan befolkningsgrupperna. Delar av städernas befolkning kom att leva oberörda av det blodiga våld som efter kuppen 1954 kom att prägla landet fram till 1996.
På 70-talet stegrades det förtryckande våldet på nytt, för att nå sin värsta höjder i början av 80-talet. Liksom i många latinamerikanska länder kom olika vänstergerillagrupper att bildas. De kom att i början av 80-talet att förena sej i en gemensam front; URNG.
Gerillan blev naturligtvis ett mål för militärens attacker. I början (under 70-talet) riktades regimens våld mot studenter akademiker och intellektuella i städerna men snart blev det landsbygdens indianbefolkning som blev måltavlor för det urskillningslösa våldet. Ulf menade att de flesta som föll offer inte hade något med gerillan att göra. Det kunde vara rent ekonomiska motiv som drev fram massakrer och fördrivningar. Ulf Aneer uppehöll sej länge vid ett exempel, byn Rio Negro.
Mäktiga intressen vill bygga ett vattenkraftverk och därför få bort indianerna som bodde i området. En rad fruktansvärda massakrer genomfördes och idag står vattenkraftverket där. De invånare som överlevde massakrerna bor idag under miserabla förhållanden (Och fortfarande utan el i sina hus!)
En tragisk faktor som Ulf pekade på var regimens förmåga att mobilisera byarna i våld mot varandra. Mycket av dödandet i Rio Negro utfördes av miliser från grannbyarna. Regimen tvingade in byarnas män i vaktstyrkor, som kommenderades ut i olika uppdrag på militärens order. Under de 16 år när våldet rasade som värst var sammanlagt en och en halv miljon män tvångsrekryterade till dessa vaktstyrkor.
Även de meniga i själva arméförbanden bestod av män huvudsakligen från landsbygden. Unga män, ofta tonåringar, som haffades och sattes i nedbrytande utbildning för att bli lydiga dödsmaskiner. Ulf berättade om en ung man som berättade om hur han blev förd till militären med hjälp av sin far som krävde att han skulle bli soldat. Efter att fått sitt huvud rakat (för att bryta ned identiteten) vidtog en nedbrytnings och hjärntvättsprocess. En metod var att plutonen kunde få ha en hund som sällskapsdjur och maskot. När de unga männen byggt upp en tillräckligt stark relationer till hunden fick de order att döda den. Målet var klart menade Ulf; de skulle kunna kommenderas att t.o.m. döda sin egen mor.
Den före detta soldat som Ulf fick intervjua hade fått utstå ett ännu värre test. När utbildningen pågått en tid tog några officerare honom med i en bil på staden och beordrade honom att skjuta en slumpmässigt utvald fotgängare.
Den intervjuade före detta soldaten visade Ulf ett tidningsurklipp som beskrev mordet och som han hade i sin plånbok och aldrig tidigare visat för någon.
Olika militärer avlöste varandra vid presidentposten, den ene värre än den andre.
USA kanaliserade under 70 talet stöd till militärkupper och högerdiktatorer i Syd- och Mellanamerika. Men för Jimmy Carter (1977-81) blev våldsnivån i just Guatemala för outhärdlig och han förklarade att stödet till regimen i Guatemala skulle dras in. I verkligheten fortsatte krafter inom USA:s administration att se till att hjälp fortsatte att flöda till mördarna i den Guatemalanska regimen. Och en vän till de militärdiktatorerna i Guatemala som inte tvekade om sitt stöd var den Israeliska regeringen.
Stödet från Israel var mångsidigt från hjälmar och vapen till instruktörer som utbildade Guatemalas militära enheter i repression. En av de värsta presidenterna Rios Montt (1982-83) är känd för att ha sagt att “orsaken till våra framgångar är att våra soldater har tränats av israelerna”.
Rios Montt regerade alltså en mycket kort tid men har gått till den guatemalanska historien som kanske den värste massmördaren. Under hans första fem månader vid makten dödades mer än 10 000 indianska fattigbönder, enligt Amnesty International.
Tusentals “försvann”. Hundratusentals flydde sina byar, en del tog sej till flyktingläger i Mexiko. General Montt som hade konverterat till en Kalifornienbaserad frikyrka, brukade säga att “en sann kristen lever med bibeln i ena handen och maskingeväret i den andra”. Under den värsta tiden under hans korta regering beräknar man att mer än 3000 människor “försvann” eller dödades varje månad. Denna man beskrev hans allierade USA:s president Ronald Reagan som en “man med stor integritet och en hängiven demokrat”.
Carter hade ju fått lämna över till Ronald Reagan i Vita huset och för Reagan var den guatemalanska regimens framfart inger problem. Ulf Aneer har också intervjuat Rigoberta Menchu, taleskvinnan för Mayaindianernas rättigheter som fick Nobels fredpris 1992. Menchu har en dramatisk familjehistoria. Hennes far var en av de bondeledare som slogs ihjäl av militären när de tagit sej in på spanska ambassaden. Därefter brändes ambassaden ner för att dölja brotten. Spanien brötde diplomatiska förbindelserna. Flera andra slältingar till Rigoberta har mördats och hon själv tvingades fly.
1994 inleds fredstrevare mellan regimen och URNG. Gerillan utlöser eget eld upphör 1995 och följande år sluts et fredsavtal. Kalla kriget var över, Sovjet fanns inte längre och USA behövde snygga upp fasaden. Bill Clinton (1993-2001) förklarade också att USA i många fall handlat fel i sitt stöd till högerregimerna i Latinamerika.
Idag förekommer inte den typ av våld som präglade tiden fram till 1996. Helt upphörde det inte. Vice ärkebiskopen i katolska kyrkan Juan Girardi slogs ihjäl i sitt hem två dagar efter att han lagt fram ett stort dokument om våldet under krigsåren. Han söktes upp när han var i sitt garage och slogs ihjäl med cementblock. Ulf Aneer hade inte bara intervjuat honom utan såg honom också som en vän. El salvadors ärkebiskop Oscar Romero som gick samma öde till mötes och mördades av högerextremisterna har Ulf Aneer också intervjuat.
Det råder alltså inte samma våld i dagens Guatemala.Men det är samma besuttna samhällsklasser som styr. De sätter upp partier och tävlar sinsemellan om posterna. Den stora majoritetn mayaindianer har folkrörelser och försöker föra fram sina frågor. Ibland får de löften men sedan händer inte mycket. Den fattiga bondebefolkningen är ofta splittrad och det råder också en cynism bland dem och även inom stadsbefolkningen. En cynism som föds av det faktum att man kan se den enorma korruptionen och myglet. Det finns ljuspunkter. Ulf pekar CICIG, en organisation som skapats på initiativ av FN och som är till för att bekämpa korruption och straffrihet. Man lyckas faktiskt väcka åtal mot militära förövare. Enligt FN begicks 93 procent av övergreppen mot mänskliga rättigheter av regeringtrupper och CIA-tränade paramilitära grupper.
Till och med Rios Montt kunde dras inför domstol och dömdes till 80 års fängelse 2013. Han överklagade och avled nu i April 2018.
(Noteras kan att hans dotter Zury, kongresskvinna i Guatemala och gift med den US-amerikanske republikanske kongressmannen Jerry Weller, håller den högerextremistiska familjetraditionen och banden till USA -imperialismen vid liv).
En annan president som tvingades avgå 2015 var Otto Perez Molina. Han tvingades bort tillsammans med sin vicepresident Roxana Baldetti som USA vill ha utlämnad anklagad för narkotika smuggling. Under 80-talet agerade Molina under namnet major Tito Arias och utmärkte sej som en av de värsta massmördarna.
Ulf Aneer konstatera därför att det finns ljuspunkter, mördare ställs till svars, korruption bekämpas. Men när det gäller makten, politiskt och ekonomiskt har inte mycket förändrats. Den härskande klassen producerar nya politiska partier och allianser. Än så länge är deras makt inte på allvar utmanad.
Peter Widén
