Detta är ett öppet brev till EU-ledare vid Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och EU:s medlemsländer, från 34 unga klimataktivister, inklusive Greta Thunberg. Det skrevs just innan EU släppte sitt förslag till EU: s klimatlagstiftning 4 mars.
Brevet är tidigare publicerat på Global Politics.
All klimatlagstiftning och all politik som inte är baserad på den nu tillgängliga bästa vetenskapen, och som inte inkluderar global rättvisa och klimaträttvisa – principer i hjärtat av Parisavtalet – kommer att göra mer skada än nytta!
En sådan verkningslös lagstiftning sänder en falsk signal om att verkliga, tillräckliga åtgärder vidtas – när detta faktiskt inte sker. Den skickar också den vilseledande signalen att ni, våra valda ledare, förstår den situation vi befinner oss i och att “vi kan fixa klimatkrisen” med dagens system intakt, och att inga egentliga uppoffringar måste göras.
Det svåra faktumet är att varken den medvetenhet eller den politik som behövs finns i sikte. Vi befinner oss i en kris som aldrig har behandlats som en kris. Under mer än ett och ett halvt år har vi offrat vår utbildning och protesterat mot er passivitet. I september förra året gick mer än 7,5 miljoner människor över hela världen ut på gatorna – och krävde att ni skulle ställa er bakom vetenskapen och ge oss en säker framtid. Men det var helt klart för mycket att begära.
Kolbudgetar
Våra snabbt minskande kolbudgetar sammanfattar den nuvarande bästa tillgängliga klimatvetenskapen. Oavsett hur otillräckliga de kanske är är de den mest pålitliga färdplanen vi har för att säkerställa de framtida levnadsvillkoren för mänskligheten.
Och ändå ignoreras de helt av beslutsfattare, media och makthavare. Detta måste ändras på en gång. Ingen plan, politik eller åtagande är tillräcklig så länge vi bara fortsätter att ignorera dagens CO2-budget.
“Nollutsläpp till 2050” för EU innebär kapitulation! Vi behöver inte mål för bara 2030 eller 2050. Vi behöver dem framförallt för 2020 och varje efterföljande månad. Och för år framöver.
Avlägsna mål för nollutsläpp betyder absolut ingenting, om vi bara fortsätter att ignorera koldioxidbudgeten – som gäller nuet, inte en avlägsen framtid. Om höga utsläpp fortsätter som nu kommer den återstående budgeten mycket snart att vara förbrukad. Och tills vi har den teknik som i tillräcklig skala verkligen kan sätta våra utsläpp till minus så måste vi i stället för “net zero” eller “kolneutralitet” få nollutsläpp, som vi behöver.
Om ni ska uppnå de åtaganden som ni undertecknade i Parisavtalet måste våra koldioxidutsläpp bringas att upphöra.
Och vetenskapen säger att processen måste – omedelbart och drastiskt – starta idag!
Och eftersom dessa negativa utsläppsteknologier, som ni sätter all er tro till, inte finns idag i i någon skala behöver vi helt enkelt sluta göra vissa saker. Även om det betyder att vi måste förändra vår ekonomi. Detta är den obekväma sanningen som ni inte kan fly från, oavsett hur illa gärna ni vill och hur energiskt ni än försöker. Och ju längre ni fortsätter att fly från den sanningen, desto större blir er skuld.
Tipping points
En mycket populär idé bland beslutsfattare verkar minska våra utsläpp till hälften senast 2030. Men låt oss än en gång påminna er: Detta ger endast uppskattningsvis 50 procents chans att hålla oss under en global temperaturökning på 1,5 C, enligt IPCC. Och dessa otillräckliga odds inkluderar inte ens de flesta återkopplingsslingorna, icke-linjära tippunkter eller ytterligare uppvärmning dold av livshotande luftföroreningar.
Det inkluderar dock antaganden om att framtida generationer på något sätt kommer att kunna suga hundratals miljarder ton CO2 ut ur atmosfären med tekniker som kanske aldrig kommer att finnas i tillräcklig omfattning, och definitivt inte kommer att finnas inom den tidsram som svarar mot Parisavtalet.
En global budget måste inkludera den väsentliga aspekten som handlar om global jämlikhet. Detta innebär att om EU skulle gå in för dessa extremt ogynnsamma odds skulle vi fortfarande behöva göra mycket mer än en reduktion på 50 procent fram till 2030 för att kompensera för utvecklingsländer som behöver kunna förbättra levnadsstandarden för sina medborgare.
För det är detta som Parisavtalet tydligt säger och det är vad ni alla har skrivit på. Till och med ett barn kan förstå att dessa odds är alldeles för riskabla. Vi – som unga människor som kommer att behöva leva med konsekvenserna av denna kris som vi inte skapade – finner dem oacceptabla.
Vi vägrar att acceptera dessa dåliga odds. Den bästa chansen vi har för att kunna stanna under en 1,5 C global genomsnittlig temperaturökning, enligt IPCC, är en 67% sannolikhet. För att detta ska kunna uppnås har vi en budget på mindre än 340 Gigaton CO2 kvar att släppa ut globalt. Med dagens verksamhet, kommer budgeten bara att räcka i cirka åtta år till.Och, återigen, observera att de ytterligare riskerna med “tippings points” och återkopplingsslingor – som målsättningen om jämlikhet – som gäller 50% -budgeten medför att även detta alternativ är långt ifrån säkert.
Om ni ska uppnå de åtaganden som ni undertecknade i Parisavtalet måste våra koldioxidutsläpp så småningom ta slut. Och vetenskapen säger att processen måste – omedelbart – starta idag. Och eftersom dessa negativa utsläppsteknologier som ni sätter all er tro på inte finns idag i i någon skala, behöver vi helt enkelt sluta göra vissa saker. Även om det betyder att vi måste förändra vår ekonomi. Detta är den obekväma sanningen som ni inte kan fly från, oavsett hur illa ni vill och hur hårt ni försöker. Och ju längre ni fortsätter att fly från den sanningen, desto större är er skuld till.
Klimaträttvisa
Dessa klimatbudgetar har aldrig beaktats i dagens politik. De har aldrig kommunicerats i mainstream media. Och ändå, här försöker ni skapa lagar och policyer, för att sedan återigen ignorera dem helt.
Ni låtsas att er plan eller er politik – med negligering av den enade vetenskapen – på något sätt kommer att lösa den största krisen som mänskligheten någonsin har ställts inför. Ni låtsas att en lag som ingen måste följa är en lag. Ni låtsas att ni kan fortsätta bygga och subventionera ny infrastruktur för fossila bränslen och samtidigt behålla kryphål för katastrofala “gröna” avskogningar.
Att utelämna den globala betydelsen av rättvisa och klimaträttvisa riskerar hela Parisavtalet. Man kan inte låtsas att tomma ord kommer att få nödsituationen att upphöra. Denna arrogans måste komma till ett slut!
Vi kommer inte att vara nöjda med något mindre än en vetenskapsbaserad väg som ger oss den bästa möjliga chansen att skydda de framtida levnadsvillkoren för mänskligheten och livet på jorden som vi känner till det. Allt annat är att ge upp.
Den klimatlag ni planerar innebär att ni ger upp. Naturen förhandlar inte, och man kan inte göra “affärer” med fysiken.
Men vi tillåter inte att ni överger oss genom att beröva oss vår framtid. Tills ni tar detta på allvar, kommer vi att stanna kvar här på gatorna. Tills ni tar detta på allvar, kommer vi att åter och åter igen inför er hävda vetenskapen. Tills ni tar detta på allvar, säger vi åt er att gå hem, studera fakta och komma tillbaka när ni har gjort era läxor.
Undertecknare:
Greta Thunberg, Sweden
Luisa Neubauer, Germany
Adélaïde Charlier, Belgium
Anuna De Wever, Belgium
Saoi O’Connor, FFF Ireland
Bianca Castro, FFF Portugal
Valentīna Burdukovska, FFF Latvia
Liene Kņaze, FFF Latvia
Līva Ašmane, FFF Latvia
Dārta Anna Celma, FFF Latvia
Laura Treimane, FFF Latvia
Aleksandrs Lapinskis, FFF Latvia
David Wicker, FFF Italy
Chloe Motolese, FFF Italy
David Wicker, FFF Italy
Isabelle Axelsson, Sweden
Julie Schümmer, Belgium
Stijn Warmenhoven, The Netherlands
Robert Schüller Zakas, FFF Greece
Maria Papatheodorou, FFF Greece
Ell Jarl, FFF Sweden
Simon Lagerlöf, FFF Sweden
Rikke Damgaard Nielsen, FFF Denmark
Elijah Mckenzie-Jackson, FFF England
Dave Kock, FFF Lithuania
Saule Zokaityte, FFF Lithuania
Alvin Farrugia, FFF Malta
Venus Langely, FFF Malta
Lena Selyem, FFF Hungary
Cléophée Fusier, FFF Romania
Camille Salar, FFF Romania
Mia Luka Vincetić, FFF Croatia
Maria Serra, FFF Spain
Alby Kotěšovec, FFF Czech Republic
Det öppna brevet är tidigare publicerat på Global Politics.