Ofta är jag ganska styv i korken och säker på min sak när jag skriver om ämnen som har politiska förtecken. Det kan gälla kärnvapenalliansen Nato, militarismen och den militära kapprustningen som nu löper amok, klassklyftor och orättvisor och mycket annat.
Men det finns frågor där jag velar, där jag har svårt att vara tvärsäker, att ta en klar och tydlig ställning. Ja eller nej! För eller emot!
Jag kan låta som en liberal; “Å ena sidan… Men å andra sidan…”
En av dessa frågor handlar om gruvor och gruvbrytning i Sverige. Ta det senaste, att LKAB hittat jättestora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Metaller som är nödvändiga för den “nya gröna tekniken” där vi ska gå från fossilt till fossilfritt.
Idag kommer det mesta av dessa jordartsmetaller från Kina som står för 86 procent av all brytning.
Australien, på andra plats, står för 6 procent. Därefter är det bara små spridda skurar lite här och där, där USA på tredje plats står för 2 procent.
Nu finns starka röster att man måste säga nej till att bryta dessa metaller i Sverige. Det handlar ju om stora ingrepp i naturen. Det handlar om intrång på renbetesmarker som kan få förödande konsekvenser för samerna och deras rennäring.
I en rapport om urfolksrättigheter slår FN fast att gruvdrift “oftast innebär ett ingrepp i urfolkens rättigheter till land … och att sådana ingrepp i princip aldrig är proportionerliga”.
Detta gäller inte bara för Sverige utan i alla länder där gruvdrift drabbar urbefolkningar, t.ex. Kanada och Australien.
Vi har också en aktuell fråga om uranbrytning i Sverige. Oavsett vad vi tycker om kärnkraft så har vi fortfarande sex reaktorer i drift. Tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn, om jag läst på rätt.
Dessa reaktorer ska förses med uran så länge de är i drift. Ska vi då bryta uran i Sverige? I Sverige finns cirka 15 procent av världens kända urantillgångar. Eller ska vi fortsätta att köpa uran från andra länder, och därmed låta dem ta all skit som urangruvor för med sig i form av enorma miljöförstöringar?
Nu vill ju den mörkblåa högerregeringen dessutom bygga ut kärnkraften, vilket i så fall innebär ännu större behov av uran.
Frågan är högst relevant Ska vi fortsätta att importera all uran, och därmed medverka till att andra länder får ta hela smällen av miljöförstöringen? Det finns gott om rapporter som visar miljökonsekvenserna av uranbrytning i Australien, Ryssland, Kanada, Kazakstan och alla andra länder som förser Sverige med uran. Ja, när det gäller import av uran från Ryssland, säga att den nu stoppats på grund av kriget i Ukraina. Om det stämmer betyder det bara att problemen med uranbrytning flyttas till övriga länder varifrån vi köper uran. (se lästips “Uranet har tvingat folk på flykt”)
Varje reaktorhärd drivs av ungefär 100 ton uran som används i fem år. 20 procent av bränslet byts varje år.
Varje reaktor producerar 3 kubikmeter (25-30 ton) högaktivt avfall som ska förvaras i minst 100 000 år. Därtill kommer cirka 150 kubikmeter låg- och medelaktivt avfall.
Samma sak gäller kalkbrytning. Frågan är högst aktuell när det gäller kalkbrytningen vid Slite på Gotland där det varit stora protester för att rädda Ojnareskogen. Kalkbrytningen på Gotland hotar även grundvattnet. Just Gotland är extra känsligt när det gäller grundvatten och på norra Gotland, där kalkbrottet ligger är grundvattnet oftast på “mycket under det normala”. (se faktaruta)
Ska man tro SGU finns de små möjligheter att ersätta kalkbrytningen på Gotland:
“I övriga Sverige finns inga kända fyndigheter av kalk med förutsättningar för att på kort sikt ersätta täkterna i Slite… Det finns visserligen fynd av kalk med liknande mineralsammansättning. Men antingen är fyndigheterna för små, eller också är de lokala förutsättningarna för brytning ogynnsamma”,
skriver SGU.
Kanske uttalandet från SGU är ett “beställningsjobb”, eller så ligger det en sanning i vad man säger.
Om vi behöver kalk för att göra cement att använda vid byggen av hus, broar och mycket annat, vad gör vi då? Försöker köpa kalk från andra länder, där man förmodligen också har miljöproblem med sin kalkbrytning?
Eller tvingas vi “bita i det sura äpplet” genom att motvilligt acceptera kalkbrytningen på Gotland?
Motsvarande problem finns när det gäller utbyggnad av vindkraften. Men då är problemet lokalt; “Gärna vindkraft. men inte där vi bor”.
Det senaste som fått stor uppmärksamhet i media är klädjätten H&M:s klädinsamling som sägs handla om återvinning. Nu visar det som att enorma mängder av dessa insamlade kläder nu hamnar i länder i Ghana och Benin i Afrika, men även i Indien där stora mängder kläder dumpas på soptippar och i havet. Nu har det visat sig att även Lindex och Kappahl gör på samma sätt.
Cyniskt nog är dessa berg av kläder en följd av kläd- och modeindustrin och “snabbmodet” som går ut på att vi ska köpa en massa kläder vi egentligen inte behöver, använda några få gånger, och sedan kasta.
Detta är några exempel som bygger på att vi i Sverige (men även andra rika länder) lastar över problemen, och skiten, på andra. Vi vill ha fördelarna – andra får ta nackdelarna.
Det är därför jag har svårt att kategoriskt säga nej till gruvbrytning i Sverige, när jag vet att det innebär att vi låter andra länder och andra människor ta de omfattande och svåra miljökonsekvenserna.
Dessutom slår vi oss för bröstet och säger; “vi har världens strängaste miljökraven” vad gäller gruvbrytning och annan miljöskadlig verksamhet.
Ni kommer ihåg kampanjen; “Håll Sverige rent”.
En nytolkning kunde vara; “Håll Sverige rent. Låt de fattiga i Afrika och Asien ta hand om våran skit”
Rubriken “Gräv där du står” är rubriken på Sven Lindqvists bok. (se lästips)
Aktuella grundvattennivåer vecka 25:
Små magasin
I de små grundvattenmagasinen är nivåerna ganska låga i Götaland och i de mellersta delarna av Svealand. Låga nivåer dominerar i sydvästra Götaland. I stora delar av Norrland och norra Dalarna är nivåerna mestadels höga eller ganska höga.
Stora magasin
I de stora grundvattenmagasinen är nivåerna nära eller över medel i stora delar av landet. I flera län, som Gotland, Skåne, Kalmar, Södermanland, Västmanland och Gävleborg, förekommer dock ganska låga nivåer som också är under de normala för årstiden.
- Aktuella grundvattennivåer – (SGU)
- Rapport om grundvattnet på Gotland – (SGU)
- Beskrivning av grundvattnet på Gotland – (SGU – rapport från 2022 av Peter Dahlqvist, Magdalena Thorsbrink, Carl-Erik Hjerne & Lena Maxe)
Lästips:
- De sällsynta metallernas land – Dagens Arbete, 17 april 2023
- Sällsynta jordartsmetaller – Sveriges geologiska undersökning (SGU)
- Alternativ till kalkbrytning i Slite – Sveriges geologiska undersökning (SGU)
- Gruvor i Sápmi – Sametinget
- Ojnareskogen – Wikipedia
- Uranbrytning – Wikipedia. (här kan ni ser var de största uranfyndigheterna finns. Kanada, Kazakstan och Australien står för 59 procent av världsproduktionen av uran)
- Del 1: Uranet har tvingat folk på flykt – nonuclear.se (Om hur uranbrytning i Kanada förstört naturen i indianreservatet Wollaston Lake där ursprungsbefolkningen levt i tusentals år)
- Återvunna kläder – här dumpas det mesta – Aftonbladet TV (här kan du se en film som visar hur “återvunna” kläder hamnar på soptippar och i havet i Ghana)
- H&M:s insamlade kläder dumpas i Afrika och Indien – Dagens Industri, 12 juni 2023
- Sven Lindqvist – Gräv där du står. Hur man utforskar ett jobb – litteraturbanken.se
Rolf Waltersson
